1. klerus

    klerus, kollektiv benämning på personer inom den romersk-katolska kyrkan som är vigda till kyrklig tjänst och som lyder under kyrkolagen (biskopar, präster, diakoner etc.) till skillnad från lekmän.
  2. klerus

    kle´rus subst., ingen böjning, neutr. ORDLED: kler-us
    Svensk ordbok
  3. prästeståndet

    prästeståndet, andliga ståndet, benämning dels på prästerskapet som särskild grupp i samhället, dels på ett av stånden i den svenska riksdagen fram till 1866.
  4. kleresi

    kleresi´ subst. ~et äv. ~t ORDLED: kler-esi-et
    Svensk ordbok
  5. klerikal

    klerika´l adj. ~t ORDLED: kler-ik-al
    Svensk ordbok
  6. klerk

    klerk subst. ~en ~er [kler´k- äv. kler`k-] ORDLED: klerk-en
    Svensk ordbok