1. knal

    knal adj. ~t
    Svensk ordbok
  2. Knallhatten

    Knallhatten, engelska Li’l Abner, amerikansk komisk äventyrsserie för dagspress (1934–77), skapad av Al Capp.
  3. knalltransport

    knalltransport, vanlig men inte officiell benämning på disciplinär förflyttning, från en kriminalvårdsanstalt till en annan, av en intagen som misskött sig under avtjänande av fängelsestraff.
  4. knallhatt

    knallhatt, äldre typ av tändhatt.
  5. knallert

    knallert, danskt ord för moped.
  6. knallgas

    knallgas, blandning av två volymdelar väte och en volymdel syre, som exploderar våldsamt vid antändning.
  7. knalle

    knalle, gårdfarihandlare från Sjuhäradsbygden, Västergötland.
  8. knallpulver

    knallpulver, explosiv blandning av fosfor och kaliumklorat.
  9. knallapportör

    knallapportör, jägarterm för stående fågelhund eller apporterande hund som utan att invänta kommando ”rusar i skottet” för att apportera det påskjutna viltet.
  10. knallsyra

    knallsyra, detsamma som vätefulminat.