-
koagulation,
blodkoagulation,
levring, inom medicinen samlingsterm för en serie reaktioner som medför att blod omvandlas från vätska till en geléliknande massa.
-
koagulation, övergripande term för processer där partiklarna i en kolloidal dispersion aggregeras till fasta täta fällningar.
-
koagulationsfaktorer, benämning på de komponenter, oftast proteiner, som deltar i blodets
koagulation.
-
disseminerad intravasal koagulation,
DIK, utspridd koagulation i blodkärlen.
-
koagulationsvitamin, detsamma som K-vitamin. Se
vitaminer.
-
koagulation [-ʃo´n]
subst. ~en
ORDLED: koagul-at-ion-en
Svensk ordbok
-
stafylokocker,
Staphylococcus, släkte kulformiga, grampositiva, orörliga, lättodlade bakterier, som i mikroskopiska preparat ligger i karakteristiska klasar.
-
koagule´ra verb ~de ~t
ORDLED: koagul-er-ar
SUBST.: koagulerande, koagulering; koagulation
Svensk ordbok