1. kovalent bindning

    kovalent bindning, elektronparbindning, benämning på bindning mellan atomer som uppkommer genom att de delar elektronpar.
  2. kovalent

    kovalent [-en´t äv. ko´-, ko`-] adj., neutr. ~ ORDLED: ko-val-ent
    Svensk ordbok
  3. elektronparbindning

    elektronparbindning, annan benämning på kovalent bindning.
  4. molekylförening

    ––molekylförening är när två atomer av olika grundämnen delar sina valenselektroner med varandra och bildar en molekyl.

  5. polymer

    polymer, syntetiskt eller naturligt, oftast organiskt ämne som består av kedjeformiga molekyler.

  6. vätskekromatografi

    vätskekromatografi, LC, kromatografisk teknik för separation av ämnen, där den mobila fasen är en vätska; jämför kromatografi.
  7. RNA

    RNA, ribonukleinsyra, komplicerad makromolekyl som styr proteinsyntesen i cellerna.
  8. jonbindning

    jonbindning är den typ av kemisk bindning som håller ihop positiva och negativa joner.

  9. glykosidbindning

    glykosidbindning, en kovalent bindning som förenar socker med en alkohol ( O-glykosidbindning) eller med en amin ( N-glykosidbindning).
  10. metallisk bindning

    metallisk bindning, metallbindning, en extrem form av kovalent kemisk bindning i metalliska kroppar.