1. kräks

    krä´ks subst. ~et ORDLED: kräks-et
    Svensk ordbok
  2. kräksjuka

    kräksjuka, se vinterkräksjuka.
  3. kräkas

    krä`kas verb kräktes kräkts, pres. kräks ORDLED: kräk-as SUBST.: kräkande, kräkning
    Svensk ordbok
  4. kräk

    kräk subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: kräk-et
    Svensk ordbok
  5. vomering

    vomering, detsamma som kräkning.
  6. vomitus

    vomitus, medicinsk term för kräkning.
  7. magsjuka

    magsjuka är en sjukdom som gör att man mår illa, kräks och får diarré; se maginfluensa.
  8. emetikum

    emetikum (senlat. emeticus ’som framkallar kräkning’, av likabetydande grekiska emetikos, av emeō ’kräkas’), pluralis emetika, kräkmedel.
  9. galla

    galla är en vätska i kroppen som hjälper till med matsmältningen.
  10. maginfluensa

    maginfluensa, eller gastroenterit, är en sjukdom som gör att man mår illa, kräks och får diarré.