1. legat

    legat, bestämd egendom som tillfaller någon på grund av testamente.
  2. legat

    legat (latin legatus ’sändebud’, ’ståthållare’, ’befälhavare’, av lego ’skicka som sändebud’, ’utnämna’, ’förordna’), av påven befullmäktigat sändebud.
  3. legat

    legat (latin legatus ’sändebud’, ’ståthållare’, ’befälhavare’, av lego ’skicka som sändebud’, ’utnämna’, ’förordna’), i antikens Rom ursprungligen ett statligt sändebud, medlem av en legation.
  4. legat

    legat se ligga
    Svensk ordbok
  5. legat

    1lega´t subst. ~en ~er ORDLED: leg-at-en
    Svensk ordbok
  6. legat

    2lega´t subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: leg-at-et
    Svensk ordbok
  7. legatarie

    legatarie, den som genom testamente erhåller legat.
  8. legato

    legato, musikterm som anger att tonerna skall följa på varandra utan uppehåll; motsats: staccato.
  9. legation

    legation, numera sällan förekommande benämning på beskickning i främmande stat.
  10. legatarie

    legatarie [-a`r- äv. -a´r-] subst. ~n ~r ORDLED: leg-at-ari-en
    Svensk ordbok