1. legera

    legera [-ge´-] verb ~de ~t ORDLED: leg-er-ar SUBST.: legerande, legering
    Svensk ordbok
  2. lödmetall

    lödmetall, lod, metall eller legering med förmåga att i flytande fas (vid lödning) legera sig med annan metall.
  3. oljehärdning

    oljehärdning, kylning av stål i härdolja efter austenitisering för att öka hållfastheten.
  4. skedvatten

    skedvatten, ålderdomligt namn på salpetersyra, som löser silver men ej guld och därför länge användes för att separera dessa två i naturen ofta legerade metaller.
  5. råstål

    råstål, oraffinerat stål framställt ur råjärn, järnsvamp eller skrot.
  6. specialstål

    specialstål, samlingsbenämning på legerat stål, särskilt höglegerat stål, som innehåller mer än 5 % legeringsämnen eller har högre kolhalt än 1 %.
  7. karbonitrering

    karbonitrering, modifierad uppkolningsmetod för härdning av stål.
  8. rödskörhet

    rödskörhet, sprödhet som uppträder hos järn och stål när det upphettas till närmare 1 000 °C.
  9. sinterstål

    sinterstål, enkelt lågkolhaltigt stål, olegerat eller legerat med ca 3 % koppar, som tillverkas genom pressning och sintring av metallpulver.
  10. övereutektoida stål

    övereutektoida stål, stål med en kolhalt högre än den eutektoida sammansättningen, som i rena järn–kol-legeringar är 0,7 % kol; se övereutektisk.