1. menad

    mena´d subst. ~en ~er ORDLED: men-ad-en
    Svensk ordbok
  2. menader

    menader, även backanter, bassarider, thyiader, i grekisk myt och religion följeslagerskor till Dionysos.
  3. menig

    menig, obefordrad soldat, ofta som motsats till befäl.
  4. Menes

    Menes, legendarisk förste kung av Egypten, i fornegyptiska källor tillskriven enandet av Övre och Nedre Egypten ca 3000 f.Kr.
  5. mens

    mens är ett annat ord för menstruation.
  6. mene tekel

    mene tekel, Dan. 5:25–28; de av en osynlig hand skrivna ord som den babyloniske kungen Belshassar vid ett gästabud läste på väggen och som av Daniel tolkades som ett förebud om det babyloniska rikets fall (”Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det; du är vägd på en våg och befunnen för lätt; ditt rike har delats och givits åt meder och perser”).
  7. mens sana in corpore sano

    mens sana in corpore sano (latin), en sund själ i en sund kropp (Juvenalis 10:e satir), motto för gymnastiken och idrotten.
  8. mens

    mens subst. ~en ORDLED: mens-en
    Svensk ordbok
  9. menig

    me`nig adj. ~t ORDLED: men-ig
    Svensk ordbok
  10. menande

    me`nande adj., ingen böjning ORDLED: men-ande
    Svensk ordbok