olegerat stål, stål med huvudsakligen kol, kisel och mangan som legeringsämnen med en högsta halt av ca 2 %.

stål, legering med järn som huvudbeståndsdel och en kolhalt mindre än 2 %.

ferrit, alfajärn, metalliskt material som är den dominerande fasen i olegerade icke härdat stål.

maskinstål, olegerade stål för tillverkning av maskindetaljer som axlar, kolvar och kugghjul.

konstruktionsstål, stål som ingår i byggnadskonstruktioner, maskinkonstruktioner, tryckkärl, transportfordon, kranar, fartyg m.m.

låglegerade stål, stål med en total halt av legeringsämnen på upp till ca 5 %.

sinterstål, enkelt lågkolhaltigt stål, olegerat eller legerat med ca 3 % koppar, som tillverkas genom pressning och sintring av metallpulver.

korngränshärdning, kornstrukturens bidrag till hållfastheten hos material.

blåskörhet, fenomen som innebär att olegerade stål har låg duktilitet (formbarhet) mellan 200 och 400 °C, vilket gör att detta temperaturintervall bör undvikas vid smidning.

klyvbrott, klyvning av ett material längs kristallina plan med vissa orienteringar.