1. ombud

    ombud [åm`-] subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: om--bud-et
    Svensk ordbok
  2. allmänt ombud

    allmänt ombud, befattningshavare med uppgift att föra statens talan inför en förvaltningsdomstol i vissa mål och ärenden, t.ex. vissa prisregleringsavgifter.
  3. personligt ombud

    personligt ombud, personligt stöd baserat på expertkunskap till personer med långvarig och allvarlig psykisk störning för att samordna de insatser som behövs.
  4. juridiskt ombud

    juridiskt ombud, juridiskt utbildad person som för någon annans räkning genomför ett uppdrag.
  5. ombudsråd

    ombudsråd, benämning 1714–19 på cheferna för de fem statsexpeditionerna vid Kungl.
  6. ombudsman

    ombudsman, funktionär med huvuduppgift att handla på huvudmannens vägnar och föra hans talan i rättegångar och i andra sammanhang; förr ofta titel för bolags- eller verksjurist.
  7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

    Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, den formella benämningen på Diskrimineringsombudsmannen.
  8. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning

    Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, 1999–2008 statlig myndighet med uppgift att tillse att diskriminering på grund av sexuell läggning inte förekom samt förebygga och motverka homofobi.
  9. ombudsman

    ombudsman [åm`-] subst. ~nen ombudsmän, best. plur. ombudsmännen ORDLED: om-buds--mann-en
    Svensk ordbok
  10. Europeiska ombudsmannen

    Europeiska ombudsmannen, organ inom Europeiska unionen, inrättat 1992 genom Fördraget om europeisk union (Maastrichtfördraget).