1. osant intygande

    osant intygande, menedsbrott som består i att i intyg eller annan urkund lämna osann uppgift om vem man är eller om annat än egna angelägenheter eller att för skens skull upprätta en urkund rörande en rättshandling.
  2. intellektuell förfalskning

    intellektuell förfalskning, i romanskt rättsspråk vedertagen term för förfaranden som innebär att någon ger en urkund eller annat bevismedel ett osant innehåll.
  3. föregivande av ställning såsom advokat

    föregivande av ställning såsom advokat, brott som begås av den som osant anger sig vara ledamot av Sveriges advokatsamfund.
  4. fara i bevishänseende

    fara i bevishänseende, juridisk term som innebär att det vid tidpunkten för en brottslig gärnings företagande är möjligt och sannolikt att det förfalskade eller osanna kommer att användas som bevismedel i en praktisk angelägenhet på sätt som för någon annan medför skada eller olägenhet.
  5. immateriell förfalskning

    immateriell förfalskning, äldre benämning på förgripelse på sanningen som sker genom angrepp på äkta bevismedels bevisfunktion.
  6. folkmodell

    folkmodell, kulturantropologisk term för en folkligt förankrad, kulturellt standardiserad bild av verkligheten.
  7. falsk tillvitelse

    falsk tillvitelse, brott som består i att någon uppsåtligen till en myndighet lämnar vissa osanna utsagor om en annan person.
  8. falsk

    falsk, osann, motsats till sann.
  9. sanningskorn

    sann`ingskorn subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: sann-ings--korn-et
    Svensk ordbok
  10. dementi

    dementi´ subst. ~n äv. ~en, ~er ORDLED: de-ment-in
    Svensk ordbok