1. palatal

    palatal, konsonant som artikuleras med tungryggen mot hårda gommen ( palatum).
  2. palatal

    2palata´l subst. ~en ~er ORDLED: palat-al-en
    Svensk ordbok
  3. palatal

    1palata´l adj. ~t ORDLED: palat-al
    Svensk ordbok
  4. palatalisering

    palatalisering, muljering , tillägg av ett j-liknande biljud till en konsonant med annan, väsentligen samtidig, primär artikulation.
  5. palatalisera

    palatalise´ra verb ~de ~t ORDLED: palat-al-is-er-ar SUBST.: palataliserande, palatalisering
    Svensk ordbok
  6. ryska

    ryska, östslaviskt språk.
  7. polska

    polska, nationalspråk i Polen och modersmål för flertalet polska medborgare, totalt drygt 40 miljoner (2007).
  8. konsonant

    konsonant, språkljud som står i stavelsens periferi, antingen före eller efter stavelsekärnan (vokalen), ensam eller i kombination med annan konsonant och utan att vara stavelsebildande.
  9. frisiska

    frisiska, germanskt språk inom den nordsjögermanska grenen av de västgermanska språken, närmast besläktat med engelskan.
  10. indoeuropeiska språk

    indoeuropeiska språk, språkfamilj som omfattar språk som har talats länge i Europa och Asien; de talas i dag av uppemot 3 miljarder människor.