1. plats

    plats subst. ~en ~er ORDLED: plats-en
    Svensk ordbok
  2. A-plats

    A-plats, militär förkortning för avlämningsplats.
  3. allmän plats

    allmän plats, benämning i den numera upphävda allmänna ordningsstadgan från 1956.
  4. offentlig plats

    offentlig plats, enligt ordningslagen benämning på bl.a. allmän väg, gata, torg, park eller hamnområde som är upplåtna och tillgängliga för allmänheten.
  5. sårbar plats

    sårbar plats är ett geografiskt område där naturkatastrofer kan orsaka stora skador med svåra konsekvenser för befolkningen.
  6. platsköp

    platsköp, köprättslig term för det fall att säljaren ska överlämna köpföremålet på den plats eller ort där köparen befinner sig.
  7. platsanmälan

    platsanmälan, meddelande som arbetsgivare är skyldig att lämna till den offentliga arbetsförmedlingen om ledig plats.
  8. platsbock

    platsbock, revirhävdande råbock som genom doftmarkeringar och regelrätta strider försvarar sitt territorium mot andra råbockar.
  9. platsbiljett

    platsbiljett, speciell tågbiljett som infördes i Sverige i hårt belagda tåg för att den som så önskade skulle kunna förvissa sig om sittplats.
  10. Platsjournalen

    Platsjournalen, tidning vars huvudsakliga uppgift är att informera om lediga platser, utgiven varje vecka av Arbetsförmedlingen och skickas ut till landets alla arbetsförmedlingar samt till prenumeranter.