1. presumera

    presume´ra verb ~de ~t ORDLED: pre-sum-er-ar SUBST.: presumerande, presumering; presumtion
    Svensk ordbok
  2. presumerad fara

    presumerad fara, typ av brottsrekvisit.
  3. presumtion

    presumtion, juridisk term för ett erfarenhetsmässigt grundat antagande att det föreligger ett samband mellan en viss presumerande omständighet och en annan presumerad omständighet.
  4. besittning

    besittning, juridisk term för faktiskt innehav av en sak oavsett om innehavet är rättmätigt.
  5. faredelikt

    faredelikt, brott där en viss fara för en skadlig effekt, som är orsakad av brottet, ingår i brottsbegreppet.
  6. faderskap

    faderskap, den erkända relationen mellan en man och hans barn.
  7. presumtiv

    presumtiv [-i´v el. pres´-] adj. ~t ORDLED: pre-sumt-iv
    Svensk ordbok
  8. subsumera

    subsume´ra verb ~de ~t ORDLED: sub-sum-er-ar SUBST.: subsumerande, subsumering; subsumtion
    Svensk ordbok
  9. resumera

    resume´ra verb ~de ~t ORDLED: re-sum-er-ar SUBST.: resumerande, resumering
    Svensk ordbok
  10. konsumera

    konsume´ra verb ~de ~t ORDLED: kon-sum-er-ar SUBST.: konsumerande, konsumering; konsumtion
    Svensk ordbok