1. stäv

    stäv, den yttersta vertikala kanten i fören ( förstäv) och aktern ( akterstäv) på ett fartyg, med stora variationer i form och utförande, t.ex. klipperstäv (jämför klipperskepp) och bulbstäv (jämför bulb).
  2. stäva

    stäva, laggkärl, till form och funktion motsvarande en hink men utan grepe och vanligen med handtag av en längre uppstickande stav med insvängda och rundade kanter.
  3. stäver

    stäver se 2stav
    Svensk ordbok
  4. stäv

    2stäv subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: stäv-et
    Svensk ordbok
  5. stäva

    2stä`va subst. ~n stävor ORDLED: stäv-an
    Svensk ordbok
  6. stäva

    1stä`va verb ~de ~t ORDLED: stäv-ar SUBST.: stävande
    Svensk ordbok
  7. stäv

    1stäv subst. ~en ~ar ORDLED: stäv-en
    Svensk ordbok
  8. förstäv

    förstäv, kölens fortsättning uppåt vid fören på ett fartyg.
  9. vindöga

    vindöga, den punkt vid horisonten varifrån vinden synes blåsa.
  10. för

    för, främre delen av ett fartyg eller en båt, vanligtvis avsmalnande mot den främsta delen, stäven.