1. stress

    stress, inom psykologisk, medicinsk och allmänbiologisk vetenskap de anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar, stressorer (stressfaktorer).

  2. stressa

    stress`a verb ~de ~t ORDLED: stress-ar SUBST.: stressande, stressning; stress
    Svensk ordbok
  3. stressor

    stressor, påfrestning som framkallar de kroppsliga och psykiska reaktioner som sammanfattas i benämningen stress.
  4. fortplantning

    fortplantning, förökning, reproduktion, alstrandet av avkomma – de levande organismernas främsta kännemärke.
  5. kortisol

    kortisol, hydrokortisonsteroidhormon som bildas i binjurebarken och påverkar bland annat ämnesomsättning och immunförsvar.

  6. posttraumatiskt stressyndrom

    posttraumatiskt stressyndrom, PTSD (posttraumatic stress disorder), psykisk störning som kan drabba personer som utsatts för en traumatisk händelse långt utöver vanliga mänskliga erfarenheter.

  7. stresshormoner

    stresshormoner, traditionell benämning på främst noradrenalin, adrenalin och kortisol, vilka frisätts från sympatiska nervterminaler, binjuremärgen respektive binjurebarken i samband med stress.
  8. biologisk psykologi

    biologisk psykologi, tvärvetenskapligt kunskapsområde med inriktning på att förstå och förklara psykologiska funktioner med hjälp av bakomliggande biologiska skeenden, t.ex. nervsystemets aktivitet.
  9. psykisk störning

    psykisk störning, tillstånd av psykisk ohälsa som drabbar personligheten, känslolivet och kognitionen (hjärnans förmåga att tänka och korrekt tolka sinnesintryck) och som orsakar lidande och funktionsnedsättning.

  10. adrenalin

    adrenalin, engelska epinephrine, hormon som bildas i binjuremärgen under inverkan av sympatiska nervsystemet.