1. tvinga sig

    tving`a sig verb tvingade äv. tvang, tvingat äv. tvungit, pres. tvingar ORDLED: tving-ar
    Svensk ordbok
  2. tvinga

    tving`a verb ~de äv. tvang, ~t äv. tvungit, ~d el. tvungen, ~de el. tvungna, pres. ~r ORDLED: tving-ar SUBST.: tvingande; tvång
    Svensk ordbok