1. uppsägelse

    upp`sägelse [-säg- (långt ä) äv. -säj-] subst. ~n ~r ORDLED: upp--säg-els-en
    Svensk ordbok
  2. Sigurd Ibsen

    Ibsen, Sigurd, 1859–1930, norsk ämbetsman, politiker (Venstre) och författare, statsråd 1902, medlem av Hagerups moderata koalitionsregering och norsk statsminister i Stockholm 1903–05; son till Henrik Ibsen.
  3. Lappkodicillen

    Lappkodicillen, ”Förste Bihang till Codecill till Gränse Tractaten” av 1751 mellan Sverige och Norge gällande samernas rätt till renbete över den genom traktaten för första gången uppdragna gränsen mellan de båda rikena.
  4. första världskriget

    första världskriget, krig 1914–18 mellan å ena sidan Tyskland och Österrike–Ungern, till vilka även Turkiet och Bulgarien anslöt sig (centralmakterna) och å andra sidan Frankrike, Ryssland och Storbritannien (trippelententen) jämte Serbien samt senare Japan, Italien, Rumänien och USA jämte ett mycket stort antal andra stater.
  5. Engelbrektsupproret

    Engelbrektsupproret, Engelbrektsfejden, det uppror under Engelbrekt Engelbrektssons ledning som bröt ut i juni 1434 mot unionskungen Erik av Pommern.

  6. säga upp

    säga upp´ [säja äv. säga] verb sade sagt ORDLED: säg-er SUBST.: uppsägande, uppsägning; uppsägelse (till 2)
    Svensk ordbok