1. utfalla

    u`tfalla verb utföll utfallit utfallen utfallna, pres. utfaller ORDLED: ut--fall-er SUBST.: utfallande; utfall (till 1)
    Svensk ordbok
  2. utfall

    utfall kan betyda ett resultat av en beräkning.
  3. Jean von Utfall

    von Utfall, Jean, 1681–1749, sjömilitär, amiral 1742.
  4. utfall

    u`tfall subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: ut--fall-et
    Svensk ordbok
  5. elementarhändelse

    elementarhändelse, inom statistiken benämning på de olika möjliga enskilda utfallen av ett slumpmässigt försök.
  6. förmånstagare

    förmånstagare, den eller de personer som enligt förmånstagarförordnande har rätt till försäkringen eller utfallande försäkringsbelopp.
  7. Nikita Chrusjtjov

    Chrusjtjov, Nikita, född 5 april 1894 (17 april enligt nya stilen), död 11 september 1971, sovjetisk parti- och regeringschef.
  8. fördelning

    fördelning, inom statistiken den observerade frekvensen av olika observerade värden för ett datamaterial.
  9. utbytesberäkning

    utbytesberäkning, inom skogsbruket uppskattning av det utfall av olika virkessortiment, t.ex. timmer och massaved, som under givna förutsättningar kan erhållas ur ett träd, en rotpost e.d.
  10. stokastisk variabel

    stokastisk variabel, inom sannolikhetsteorin en numerisk funktion av ett slumpmässigt experiment, där de olika möjliga utfallen tilldelas bestämda sannolikheter.