1. yta

    yta, tidigare använd benämning på area.
  2. yta

    yta, tvådimensionell mångfald, dvs. inom matematiken ett geometriskt objekt som kan byggas upp genom sammanfogning av ett ändligt eller oändligt antal plana eller deformerade cirkelskivor så att de delvis täcker varandra.
  3. yta

    yta, i allmän betydelse utsidan av något, det ytterskikt som begränsar ett föremål e.d. mot omgivningen.
  4. yta

    y`ta subst. ~n ytor ORDLED: yt-an
    Svensk ordbok
  5. kalavverkad yta

    kalavverkad yta, detsamma som kalhygge.
  6. developpabel yta

    developpabel yta, en yta som genereras av räta linjer genom en rymdkurva och som lokalt kan konstrueras genom böjning av en plan yta, dvs. genom en deformation av ytan som bevarar alla kurvors längder i ytan.
  7. isobar yta

    isobar yta, yta i vätska eller gas på vilken trycket är konstant.
  8. Fermi-yta

    Fermi-yta, yta i reciproka rymden som uppspänns av rörelsebanorna hos de elektroner i en fast kropp vilkas energi är lika med Fermi-energin.
  9. specifik yta

    specifik yta, den totala ytan av en kropp eller partikel per dess totala volym eller massa.
  10. Riemann-yta

    Riemann-yta, en tvådimensionell, orienterad mångfald vilken Bernhard Riemann införde som det naturliga definitionsområdet för en algebraisk funktion.