1. adverb

    adverb, ordklass använd framför allt som adverbial.
  2. frågande adverb

    frågande adverb, svensk term för interrogativa adverb.
  3. interrogativa adverb

    interrogativa adverb, adverb som används i interrogativa satser om tidpunkt, plats, sätt, grad, orsak m.m. som efterfrågas eller som t.ex. inte spelar någon roll; i svenskan bl.a. när, var, vart, varifrån, hur, varför.
  4. demonstrativa adverb

    demonstrativa adverb, adverb som används deiktiskt eller anaforiskt, i svenskan t.ex. här, där, hit, dit, nu, då, därför, här- eller där- jämte preposition.
  5. adverbial

    adverbial, satsdel som är bestämning till hela resten av satsen (det regnar med all sannolikhet), till verb (simma fort), till adjektiv ( ganska stor, en för mig likgiltig person) eller till andra adverb ( ganska fort).
  6. adverbiell

    adverbiell, fungerande som bestämning till verb, adjektiv m.m.
  7. distributiva konjunktioner

    distributiva konjunktioner, tidigare använd term för adverb som uppträder i vart och ett av två samordnade led: än Lisa, än Per; dels blå, dels röd.
  8. anaforisk

    anaforisk, språkvetenskaplig term, använd om pronomen (t.ex. han, hon, den/ det) och adverb ( där, dit, ) som syftar tillbaka på något tidigare nämnt.
  9. cito

    cito cito!, förr använd påskrift på läkemedelsrecept för att ange akut behov av medlet, numera ersatt med ”Brådskande”.
  10. infra-

    infra- (latin infra, adverb och preposition, ’nere’, ’nedtill’; ’under’; ’efter’, ’senare än’), prefix använt bl.a. för att beteckna läge nedtill eller under.