1. agora

    agora, den centrala platsen för allt offentligt liv i antika grekiska städer.
  2. agorafobi

    agorafobi, torgskräck, en intensiv, irrationell rädsla för att lämna trygga platser, vanligen hemmet, och för att vistas på stora, öppna platser där människor samlas, t.ex. i varuhus eller offentliga kommunikationsmedel.
  3. Agorakritos

    Agorakritos, grekisk skulptör från Paros, verksam i slutet av 400-talet f.Kr., enligt traditionen Fidias favoritlärjunge.
  4. agoranomos

    agoranomos, grekiska agorānomos, i antiken en ämbetsman i flera grekiska stater.
  5. Miletos

    Miletos (grekiska Milētos), forntida stad i Mindre Asien nära floden Meanders (Menderes) mynning (i den nuvarande provinsen Aydın i Turkiet), möjligen identisk med det i hettitiska källor nämnda Milawanda.
  6. polis

    polis (grek., pluralis poleis), antikt grekiskt ord, vanligen översatt ”stad” eller ”stadsstat”.
  7. Hefaistos

    Hefaistos (grekiska Hēfaistos), i grekisk religion eldens och smideskonstens gud.
  8. romersk arkitektur

    romersk arkitektur, arkitekturen i antikens Rom och i det romerska riket.

  9. Solon

    Solon (grekiska Solōn), född ca 640, död ca 560 f.Kr., athensk statsman och diktare, ämbetsåret 594/593 f.Kr. vald till arkont med extraordinära befogenheter, sedan adelns styre lett till utarmning och skuldsättning av bönderna och en revolt hotade.
  10. stadsbyggnad

    stadsbyggnad, tidigare stadsbyggnads­konst, kunskapen att ordna och gestalta helheten av byggnader, gator och andra stadsrum i tätbebyggelse.