1. ömka sig

    öm`ka sig verb ömkade ömkat ORDLED: ömk-ar SUBST.: ömkande; ömkan
    Svensk ordbok
  2. ömka

    öm`ka verb ~de ~t ORDLED: ömk-ar SUBST.: ömkande; ömkan
    Svensk ordbok
  3. ömkligen

    öm`kligen adv. ORDLED: ömk-lig-en
    Svensk ordbok
  4. ömklig

    öm`klig adj. ~t ORDLED: ömk-lig
    Svensk ordbok
  5. ynka

    2ynk`a verb ~de ~t ORDLED: ynk-ar SUBST.: ynkande; ynk, ynkan
    Svensk ordbok
  6. ömkansvärd

    öm`kansvärd adj. ömkansvärt ORDLED: ömk-ans--värd
    Svensk ordbok
  7. medömkan

    me`dömkan subst., best. f. ~, n-genus ORDLED: med--ömk-an
    Svensk ordbok
  8. ömkan

    öm`kan subst., best. f. ~, n-genus ORDLED: ömk-an
    Svensk ordbok
  9. kräk

    kräk subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: kräk-et
    Svensk ordbok
  10. miserabel

    misera´bel adj. ~t miserabla ORDLED: miser-abl-are
    Svensk ordbok