1. bifalla

    bi`falla verb biföll bifallit bifallen bifallna, pres. bifaller ORDLED: bi--fall-er SUBST.: bifallande; bifall
    Svensk ordbok
  2. bifall

    bi`fall subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: bi--fall-et
    Svensk ordbok
  3. bifallsstorm

    bi`fallsstorm subst. ~en ~ar ORDLED: bi-falls--storm-en
    Svensk ordbok
  4. begivande

    begi´vande subst. ~t ~n ORDLED: be-giv-and-et
    Svensk ordbok
  5. anklang

    an`klang subst., ingen böjning, n-genus ORDLED: an--klang
    Svensk ordbok
  6. bifallsrop

    bi`fallsrop subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: bi-falls--rop-et
    Svensk ordbok
  7. acklamation

    acklamation [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: ac-klam-at-ion-en
    Svensk ordbok
  8. kärande

    kä`rande subst. ~n, plur. ~ ORDLED: kär-and-en
    Svensk ordbok
  9. medgivande

    me`dgivande subst. ~t ~n ORDLED: med--giv-and-et
    Svensk ordbok
  10. samtycke

    sam`tycke subst. ~t ~n ORDLED: sam--tyck-et
    Svensk ordbok