1. giss

    giss [gis´ äv. jis´] subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: giss-et
    Svensk ordbok
  2. gissa

    giss`a verb ~de ~t ORDLED: giss-ar SUBST.: gissande, gissning
    Svensk ordbok
  3. gissningsvis

    giss`ningsvis adv. ORDLED: giss-nings-vis
    Svensk ordbok
  4. gisseldjur

    giss`eldjur subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: gissel--djur-et
    Svensk ordbok
  5. gissning

    giss`ning subst. ~en ~ar ORDLED: giss-ning-en
    Svensk ordbok
  6. gisslare

    giss`lare subst. ~n äv. gisslarn, plur. ~, best. plur. gisslarna ORDLED: gissl-ar-en
    Svensk ordbok
  7. gissla

    giss`la verb ~de ~t ORDLED: gissl-ar SUBST.: gisslande, gissling
    Svensk ordbok
  8. gissel

    giss´el subst. gisslet, plur. ~, best. plur. gisslen ORDLED: gissl-et
    Svensk ordbok
  9. gisslan

    giss`lan subst., ingen böjning, n-genus ORDLED: gissl-an
    Svensk ordbok
  10. tankeläsning

    tank`eläsning subst. ~en ORDLED: tanke--läs-ning-en
    Svensk ordbok