1. undanbe

    un`danbe äv. un`danbedja verb undanbad undanbett, pres. undanber äv. undanbeder ORDLED: und-an--ber, und-an--bed-er SUBST.: undanbedjande
    Svensk ordbok
  2. vänlig

    vänlig [vän`- äv. vä`n-] adj. ~t ORDLED: vän-lig
    Svensk ordbok