spika
spika
spi`ka verb ~de ~t
ORDLED: spik-ar
SUBST.: spikande, spikning
1 slå i spik med hammare e.d.: spikpistol; grannarna
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
spika.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/spika