Sverige
Sverige, stat på Skandinaviska halvön, norra Europa; 528 447 km2, varav 407 311 km2
(14 av 87 ord)Inledning
Södra Sverige har platt eller kullig terräng, medan den från mellersta Svealand och norrut övergår i kraftigare kuperade höjder i främst inlandet. I väster
(24 av 168 ord)Administrativ indelning
Sverige är indelat i 25 landskap, 21 län och 290 kommuner
(11 av 45 ord)Natur
Terrängformer
Sveriges topografi har drag som påminner om Norges och Finlands, medan danska drag återfinns endast i sydvästra Skåne. Den geografiska fördelningen av relieftyper och landformsregioner är beroende av den storskaliga geologiska utvecklingen under mycket lång tid, medan egenskaper i berggrunden såsom bergarters hårdhet och strukturdrag ofta starkt påverkar terrängens detaljutformning. Enskilda större landformer som fjäll, högplatåer, kulltopografi (se t.ex. kullig morän), slätter och dalstråk är ofta koncentrerade till skilda delar av landet, som därför kan indelas i ett antal huvudregioner
(80 av 693 ord)Berggrund
Den största delen av Sveriges berggrund utgörs av urberget: graniter, granitliknande bergarter, gnejser samt omvandlade sediment och bergarter bildade genom vulkanism. Alla dessa är produkter av bergskedjebildande processer och har bildats på djup av 10–30 km, antingen genom att bergarter omvandlats, dvs. genomgått metamorfos (t.ex. gnejser) eller genom att så höga temperaturer uppnåtts att gammal berggrund smält och sedan stelnat till nya bergarter (granitiska bergarter). De övre delarna av dessa gamla bergskedjor har eroderats bort och kvar finns
(78 av 557 ord)Jordarter
Sveriges jordarter är bildade under kvartärperioden, det yngsta skedet i jordens historia, som kännetecknas av stora nedisningar (se istider). Huvuddelen av jordarterna har avlagrats av inlandsisen, av isens smältvatten eller i de hav och stadier av Östersjön som vid isens avsmältning täckte
(42 av 296 ord)Jordmåner
I det relativt kalla och fuktiga klimat som råder i Sverige är podsoler, brunjordar och sumpjordmåner vanligast. Podsolerna bildas på jordarter som urbergsmorän, grus, sand och mo, medan brunjordarna vanligen bildas på mer
(33 av 233 ord)Klimat
Sverige har ett tempererat fuktigt klimat, i söder varmtempererat och norr om Mälardalen kalltempererat. De högsta partierna av fjällen har polarklimat. Mindre områden i södra Sverige, till exempel södra Öland, har semiarida klimatförhållanden vilket innebär att nederbörden är ungefär lika stor som avdunstningen. Det svenska klimatet utmärks också av närheten till havet vilket innebär riklig nederbörd och relativt små skillnader i temperatur mellan sommar och vinter, i synnerhet i västra Götaland och i ett smalt bälte utmed östkusten samt i
(80 av 945 ord)Utvecklingen av växt- och djurlivet efter den senaste istiden
Under istidens slutskede, ca 15 000–9500 f.Kr., gav det allt bättre klimatet jämte landbryggor via Danmark vid flera tillfällen möjlighet för mammut, älg, ren, vildhäst, jättehjort, fjällräv och hare att invandra. En kraftig klimatförsämring ca 11 000 f.Kr. medförde dock att tundraförhållanden med permafrost åter kom att råda i Sydsverige; därvid försvann de flesta landdäggdjuren igen.
Klimatet förändrades snart igen och redan ca 8000 f.Kr. var det i Sydsverige varmare än i
(72 av 500 ord)Växtliv
Med utgångspunkt från den nutida vegetationen delas Sverige vanligen in i fyra växtgeografiska regioner.
Södra lövskogsregionen, som omfattar Skåne, Blekinge och västkusten, har naturliga skogar av bok och andra ädla lövträd, medan gran endast förekommer planterad. Regionen domineras dock numera av planterad barrskog, och endast i Skåne län dominerar lövskog. I hedbetonade ädellövskogar utgörs fältskiktet av bl.a. blåbär, lingon och kruståtel, medan ängsskogar har ett rikt fältskikt av bl.a. gulplister, nunneörter, sippor och skogsbingel.
Södra barrskogsregionen, som omfattar området från
(80 av 615 ord)Djurliv
Sveriges nutida fauna är ett resultat av skilda invandringar efter senaste istiden (jämför Utvecklingen av växt- och djurlivet efter den senaste istiden ovan) i kombination med de gränser som sätts av skiftande klimat, naturgivna miljöfaktorer och inte minst mänskliga aktiviteter. Eftersom faunan har utvecklats huvudsakligen på andra håll i världen finns ytterligt få arter som med säkerhet är endemiska för Sverige. Numera känner vi drygt 35 000 arter flercelliga djur i Sverige, varav nästan 27 000 utgörs
(77 av 523 ord)Naturskydd
De två viktigaste formerna av naturskydd är nationalparker och naturreservat. Nationalparker beslutas av riksdagen och avsätts på statens mark, medan naturreservat beslutas av länsstyrelserna, i enstaka fall av kommunerna, och kan omfatta såväl enskild som allmän mark. Antalet nationalparker är 30 och naturreservat cirka 4 900 (se tabell). Enklare skyddsformer är naturvårdsområde (cirka 90) samt djur- och
(57 av 394 ord)Befolkning
Under 2010-talet ökade Sveriges befolkning i genomsnitt med cirka 1 procent per år, främst till följd av nettoinvandring. Denna utveckling avstannade
(21 av 145 ord)Befolkningstillväxt
1749 började tabellverket, Statistiska Centralbyråns föregångare, att årligen göra rikstäckande sammanställningar av befolkningens storlek och förändring i samtliga församlingar i landet. Det innebär att vi har en tillförlitlig och detaljerad
(30 av 213 ord)Ökad medellivslängd
Omkring 1850 låg medellivslängden på 40 år, 1930 hade den ökat till 65 år och 2020 ligger den på 82
(20 av 133 ord)Från utvandringsland till invandringsland
Från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet var Sverige ett utvandringsland. 1850–1930 utvandrade cirka 1,5 miljoner människor medan invandringen var obetydlig. Störst var utvandringen under 1880-talet då det var kris i det svenska jordbruket och högkonjunktur i USA.
Sedan 1950-talet har Sverige, med endast ett par års undantag, varit ett invandringsland och nettoinvandringen har generellt blivit större, framför allt
(60 av 425 ord)Befolkningens geografiska fördelning
Sveriges befolkning är mycket ojämnt fördelad och landet har mer vidsträckta glesbefolkade områden än något annat EU-land.
(17 av 121 ord)Etniska minoriteter
Den så kallade etniska väckelsen efter andra världskriget är en allmäneuropeisk företeelse som inneburit en förstärkning av minoriteternas etniska identiteter och i många fall lett till språkliga revitaliseringar. De samiska minoritetssträvandena kan ses som ett led i detta. Samerna utgör med FN:s definition Sveriges enda ursprungsminoritet eller urbefolkning. Genom freden 1809 då Finland avträddes till Ryssland blev tornedalingarna en gränsminoritet. Romer kan påvisas i Sverige sedan
(66 av 465 ord)Språk
Flertalet svenska medborgare har svenska som modersmål. I Norrbotten finns en inhemsk finsktalande minoritet, nu troligen ca 50 000. Den samisktalande minoriteten i Nordsverige har uppskattats till ca 9 000 personer.
(31 av 193 ord)Religion
Om förkristen religion, se fornnordisk religion och samer (Religion).
Bortsett från den kortvariga missionen i Birka på 800-talet nåddes Sverige av kristendomen vid 900-talets slut genom engelsk och tysk mission (den senare från Bremen), dels i Skåne, som då tillhörde det danska riket, dels i Västergötland, som kom att ingå i sveariket. Kristnandet och riksbildningen skedde samtidigt och var inbördes förbundna. Efter att från 1103 ha varit en del av en nordisk kyrkoprovins med Lund som ärkebiskopssäte blev Sverige 1164
(80 av 1219 ord)Utbildning
Den formella utbildningen omfattar fyra huvuddelar: förskola, skola, högre utbildning och vuxenutbildning. De nedan beskrivna förhållandena gäller 2009.
Förskolan är en icke-obligatorisk form av omsorg och pedagogisk verksamhet för barn under skolpliktig ålder. Sedan 1 oktober 2008 är Statens skolinspektion tillsynsmyndighet för förskolan liksom för övrig förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. En särskild läroplan gäller nu för förskolan, som därför numera ingår i och utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdom.
Kommunen är nu
(77 av 544 ord)Kommunaliseringen av skolan
När folkskolan infördes 1842 var ansvaret för skolan delat mellan staten och kommunerna. Staten ansvarade för skollagar, läroplaner, betygssystem, lärarresurser, lärarutbildningar samt för fortbildning av skolledare och lärare. Kommunerna hade ansvar för lokaler, läromedel
(34 av 241 ord)Friskolereformen
1992 infördes det fria valet av skola, systemet med fristående skolor, systemet med skolpeng och att nya former av huvudmän tilläts ansvara för driften av grund- och gymnasieskolor. Det blev därmed möjligt för andra än kommuner att driva skolor.
Reformerna genomfördes av den dåvarande borgerliga regeringen bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Moderaterna ledde regeringen med Carl Bildt som statsminister och ansvarade därmed för skolfrågorna. Per Unckel var utbildningsminister och Beatrice Ask var skolminister. Även Miljöpartiet förespråkade friskolereformerna, dock
(80 av 554 ord)Sociala förhållanden
Sverige har – liksom Norge och Finland – inte haft någon period av feodalism. En majoritet av befolkningen har varit fria bönder med familjer. Behovet av sociala insatser fylldes under medeltiden av den katolska kyrkan. Reformationen minskade kyrkans möjligheter till hjälpverksamhet. Vid Västerås riksdag 1527 åtog sig kungen (staten) att sörja för den vård som kyrkan inte längre hade
(59 av 420 ord)Välfärd och fattigdom
Välfärden i Sverige är mer jämnt fördelad än i de flesta andra länder. Men även om det råder en
(19 av 134 ord)Försäkringssystem
Sverige har sedan lång tid väl utvecklade socialförsäkringar som ger ersättning vid sjukdom, arbetsskador, funktionsnedsättningar, vård av barn och ålderspension. De två första infördes för mer
(26 av 182 ord)Arbetsmarknad, fackföreningar och pension
Arbetskraftsdeltagandet är högt i Sverige. Jämfört med de flesta andra högt utvecklade länder är andelen sysselsatta speciellt hög bland äldre. Utmärkande för Sverige är också att skillnaden mellan mäns och kvinnors arbetskraftsdeltagande är relativt liten. Det finns dock skillnader vad gäller arbetstid – kvinnor arbetar oftare
(46 av 323 ord)Barnbidrag och barnomsorg
Ett allmänt skattefritt barnbidrag infördes 1948. Det är inte inkomstprövat och är lika för alla barn, dock med ett flerbarnstillägg (högre bidrag per barn
(24 av 171 ord)Sjukförsäkring och hälso- och sjukvård
Medellivslängden i Sverige är 84,0 år för kvinnor och 80,3 år
(11 av 75 ord)Jämställdhet
Kvinnor och män har samma lagstadgade rättigheter, dock finns betydande kvarstående skillnader på vissa områden. I politiska organ och församlingar som regering, riksdag och kommunfullmäktige
(25 av 174 ord)Brott och straff
Straffpåföljderna är relativt låga i Sverige, dock inte för narkotikarelaterade brott.
(11 av 56 ord)Näringsliv
Ekonomi
Sedan 1870-talet har Sverige utvecklats från ett fattigt jordbruksland till ett land med högteknologisk industri, mycket omfattande servicesektor och allt större export.
Grunden för den ekonomiska utvecklingen har varit stora naturtillgångar, framför allt av skog, järnmalm
(36 av 254 ord)Ekonomisk tillväxt och sysselsättningsförändringar
Jordbrukets modernisering under första halvan av 1900-talet skedde parallellt med industrialiseringen. Under 1960-talet nådde industrin sin största andel av landets sysselsättning. Därefter har andelen sysselsatta inom industrin minskat och sysselsättningen inom jordbruket fortsatt
(33 av 233 ord)Ekonomins globalisering
Stora strukturförändringar sker fortfarande inom jordbruket med nedläggning av mindre gårdar och omställning mot antingen vegetabilisk eller animalisk produktion. Det politiska målet var tidigare att Sverige skulle ha en 80-procentig självförsörjningsgrad. Numera finns inget sådant uttalat mål. Sverige är självförsörjande på spannmål men importerar cirka hälften av det kött som
(50 av 355 ord)Stora och små företag
De största industri- och serviceföretagen spelar en större roll i landets näringsliv än vad
(14 av 100 ord)Jordbruk
Jordbruksmarken utgör knappt 7 procent av Sveriges hela landareal; 2018 var 2,5 miljoner hektar åkermark och nära 4,5 miljoner hektar betesmark (inklusive slåtteräng).
Jordbruket står för 1,2 procent
(28 av 193 ord)Jordbrukets förutsättningar och struktur
Förutsättningarna för jordbruk varierar kraftigt mellan norr och söder. Vegetationsperioden är drygt sju
(13 av 92 ord)Åkerbrukets odlingsinriktning
En stor andel av jordbruksmarken används till odling av vall, grönfoder och spannmål (brödsäd och fodersäd).
De vanligaste spannmålsgrödorna är vete och
(26 av 184 ord)Djurhållning
Antalet nötkreatur och svin har minskat då en stor del av de små familjejordbruken med blandad produktion har
(18 av 122 ord)Jordbrukets miljöpåverkan
Sverige började tidigt med handlingsprogram för att minska dels användningen av kemiska medel som skydd mot ogräs, svampangrepp och skadedjur, dels riskerna med att använda sådana.
Användning av svamp- och insektsmedel
(31 av 219 ord)Jordbrukets socioekonomiska situation
Trots storleksrationaliseringen är en majoritet av jordbruken fortfarande för små för att ge tillräcklig levnadsstandard för ett hushåll. I skogsrika trakter
(21 av 148 ord)Skogsbruk
Sverige är Europas, näst efter Ryssland, skogrikaste land. Två tredjedelar av landytan är täckt av skog. Nära en
(18 av 125 ord)Skogsbestånd
I alla län dominerar barrskogen, men lövskogens andel har ökat under de senaste trettio åren. Av virkesvolymen (virkesförådet), drygt 3,5 miljarder skogskubikmeter (m³sk)
(23 av 161 ord)Avverkning
Under senare år har den årliga avverkningen legat på 85–90 miljoner
(11 av 70 ord)Ägarförhållande
Av skogsarealen ägs 50 procent av privatpersoner och hushåll. I södra Sverige är det vanligast med
(16 av 109 ord)Fiske
Fisket spelar numera en mycket liten roll för Sveriges BNP; bland
(11 av 70 ord)Fångster
Fiskefångsterna var som störst 1995 och 1998, då cirka 400 000 ton landades. Därefter följde en minskning som blivit särskilt kraftig efter
(22 av 151 ord)Fångstmetoder, fångster och fångstområden
Nära hälften av det totala värdet av svenskt fiske kommer från havsfiske efter fisk som lever i stora stim (så kallat pelagiskt fiske). Främst fångas sill/strömming och skarpsill men även tobisfiskar och makrill.
(39 av 271 ord)Yrkesfiskets förändring
Fisket har genomgått en kraftig strukturförändring. Yrkesfiskarna minskade från 16 000 i mitten av 1900-talet till 4 000 omkring 2000 och 1 200 i slutet av 2010-talet. Antalet fiskebåtar har
(30 av 211 ord)Hållbart fiske
De senaste årtiondenas överfiske har allvarligt reducerat bestånden av sill och torsk i Östersjön, Kattegatt
(15 av 105 ord)Mineral
Mineralutvinning har under lång tid haft stor betydelse för landets ekonomiska och industriella utveckling och är fortfarande en av de viktiga näringarna. 2013 svarade gruv-
(25 av 178 ord)Järnmalm
2011 pågick järnmalmsbrytning endast i den statligt ägda gruvkoncernen LKAB:s två stora gruvor i malmfälten i Lappland
(21 av 147 ord)Koppar, zink och bly
Även vad gäller sulfidmalmerna har utvinningen förskjutits från Mellansverige till norra Sverige. Det har skett i flera steg
(18 av 124 ord)Silver och guld
Sverige svarar för 20 procent av det silver som produceras inom
(11 av 70 ord)Industrimineral och natursten
Inom olika industrier används berg som råvara. Störst betydelse har kalksten som är huvudråvaran inom cementindustrin och
(17 av 117 ord)Energi
Storleken på energianvändningen i Sverige har förändrades lite mellan 1970 och 2017. Eftersom befolkningen ökat under samma period innebär det att energikonsumtionen per capita minskat. Detta beror på en effektivare användning och att näringslivets sammansättning förändrats. Användningen har i viss
(40 av 279 ord)Fossila bränslen
Sveriges beroende av fossila bränslen har minskat, men eftersom de inhemska tillgångarna är obetydliga är Sverige beroende av import för att tillgodose behovet.
Naturgas introducerades i Sverige 1985 och används i de kommuner i
(38 av 266 ord)Vattenenergi
Generering av elektricitet i stor skala utvecklades i slutet av 1800-talet, och därefter byggdes stora vattenkraftverk allt längre norrut i Sverige. Elenergin spelade en framträdande roll för Sveriges moderna
(29 av 206 ord)Vindenergi
Moderna vindkraftverk producerar energi vid en vindstyrka på mellan 4 och 25 meter per sekund.
(15 av 106 ord)Bioenergi
Bioenergin får allt större betydelse för energiförsörjningen. Den svarade 2014 för drygt en tredjedel av den totala energitillförseln. Användning av ved för uppvärmning har urgammal tradition, och Sveriges omfattande skogsbruk är en
(32 av 224 ord)Kärnenergi
I Sverige finns malmer med olika halter av uran, såväl i södra Sverige upp till Närke som i fjällranden i södra Lappland och i Jämtland. Högst är halten i Falbygden med
(31 av 215 ord)Industri
Industrin är en av de tre huvudnäringarna, och som sådan innefattar den även gruvbrytning, som behandlas under mineral. I denna artikel behandlas endast tillverkningsindustrin.
Sett till andelen sysselsatta var Sveriges tillverkningsindustri mest omfattande på 1960-talet. Därefter har ökad internationell konkurrens
(45 av 315 ord)Livsmedelsindustri
Livsmedelsindustrin är en av de största industrigrenarna och den geografiskt sett mest spridda branschen i Sverige. Den finns i alla län men har störst omfattning i de tre storstadslänen, där också marknaden är störst.
Branschen har en stor andel
(39 av 275 ord)Skogsindustri
Skogsindustrin har i mer än hundra år varit en Sveriges viktigaste basindustrier, och den svarar oftast för 17–20 procent av tillverkningsindustrins omsättning, förädlingsvärde och antalet anställda. Sverige ligger på tredje plats bland världens länder vad gällde sammanräknad export av pappersmassa, pappersprodukter och trävaror.
(43 av 302 ord)Stål- och metallindustri
Järnframställning och export av tackjärn, stångjärn och bearbetade produkter därav var under flera hundra år av största vikt för Sveriges ekonomi. Globalt sett är svensk järn- och stålindustri numera kvantitativt obetydlig och Sverige svarar för endast 0,3 procent av all handel
(41 av 290 ord)Mineralvaruindustri
Mineralvaruindustrin tillverkar icke-metalliska, mineraliska produkter såsom cement, betong, glas och keramik. Branschens största företag är de som framställer byggmaterialen cement och betong.
Cementproduktion har funnits i Sverige sedan 1874, sammanlagt på
(31 av 221 ord)Textil- och konfektionsindustri
Svensk textil- och konfektionsindustri var som mest omfattande omkring 1950. Därefter visade sig tillverkningskostnaderna vara lägre i länder i södra Europa och svensk tekoindustri började förlägga sin tillverkning dit. I
(30 av 213 ord)Kemisk industri
Kemisk industri inbegriper här främst delbranscherna framställning av baskemiska produkter, läkemedel och produktion av gummi- och plastvaror.
Kemisk industri är en av de viktigaste näringsgrenarna i Sverige, framför allt sett till exportens omfattning. 2018 svarade den för cirka 12 procent av varuexportens intäkter. Produktiviteten är hög och förädlingsvärdet likaså; 2016 svarade kemisk industri för drygt 15 procent av hela industrins förädlingsvärde.
(61 av 435 ord)Verkstadsindustri
Verkstadsindustrin svarade 2018 för hälften av tillverkningsindustrins produktion och drygt 45 procent av värdet av Sveriges hela export. Import och export av verkstadsprodukter är nästan lika stora, något som karakteriserar länder med högt utvecklad industri.
Den viktigaste delen inom svensk verkstadsindustri, vad gäller både produktion och export, är maskinindustrin (inräknat tillverkningen av elektriska maskiner). Under 2000-talet har främst tele-, elektronik- och instrumentbranschen visat kraftig tillväxt.
Svensk verkstadsindustri karakteriseras av tillverkning av tekniskt avancerade produkter för en internationell marknad. Dit hör
(80 av 711 ord)Fordonsindustri
Fordonsindustrin är en väsentlig del av verkstadsindustrin.
I mitten av 1900-talet kunde de flesta slag av transportmedel tillverkas inom landet. Modellerna konstruerades här, de flesta komponenter tillverkades här, ibland på licens från ett utländskt företag, och delarna monterades här. Sedan dess har transportmedelsindustrin varit en av de mest expansiva branscherna men samtidigt har den också genomgått mycket stora förändringar. Flera delbranscher har i stort sett försvunnit.
I Sverige kom bilindustrin i gång på 1910- och 20-talen, då främst inriktad på
(80 av 825 ord)Service
Servicenäringarna är en av de tre huvudnäringarna. Då industrins andel av BNP
(12 av 80 ord)Affärstjänster
Näringslivets internationalisering, stora industriföretags policy att fokusera på kärnverksamheter och deras behov av forskning och utveckling (FoU) för att klara växande utländsk konkurrens har
(24 av 171 ord)Handel
Varuhandeln har i stort sett ökat kontinuerligt under många år. Samtidigt är det även en del av näringslivet där konkurrensen hårdnat under 2000-talet. Handeln som helhet svarar för ungefär 11 procent av all sysselsättning i Sverige och drygt 9 procent av BNP.
Liksom tillverkningsindustrin har också handeln internationaliserats, inte bara vad avser varornas ursprung utan även organisationen av parti- och detaljhandel. Sedan länge etablerad detaljhandel möter konkurrens från utländska butikskedjor inom både dagligvaruhandel och fackhandel. Framför allt IT-utvecklingen har inneburit stora förändringar med
(83 av 662 ord)Mode, musik och spel
Modebranschen kallas ibland modeindustrin, men den omfattar en rad sammanlänkade verksamheter där själva den industriella tillverkningen utgör en liten del.
Modedesigners med egna märken och eget företag
(27 av 186 ord)Turistnäringen
Turismens andel av BNP varierade 2000–14 mellan 2,6 och 2,8 procent, vilket är en
(14 av 93 ord)Utrikeshandel
Sverige är starkt beroende av utrikeshandel. Eftersom hemmamarknaden är liten är det nödvändigt med en stor utländsk marknad för att kunna fortsätta
(23 av 147 ord)Handelsbalansen
Sedan början av 1990-talet har exportintäkterna varit större än importkostnaderna och handelsbalansen har varit positiv. Överskottet växte fram till 2006 men har därefter krympt.
Verkstadsvaror är den viktigaste varugruppen i utrikeshandelen. De svarar för cirka 45 procent
(37 av 264 ord)Tjänstebalansen
Tjänstebalansen var negativ fram till 2005 och omfattade huvudsakligen resor. Men redan åren
(13 av 91 ord)Handelspartner
Utrikes varuhandel sker till största delen med länder i Europa, framför
(11 av 72 ord)Turism och gastronomi
År 2017 omsatte turistnäringen 317 miljarder kronor, vilket var en ökning med drygt 7 procent jämfört med föregående år. Näringens bidrag till BNP beräknades till 2,8 procent. Andelen har legat på mellan 2,7 och 3 procent under hela 00-talet, vilket indikerar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till landets totala ekonomi. Under 2017 gjordes 16,2 utländska
(61 av 427 ord)Transporter
2014 var persontrafikens transportarbete drygt åtta gånger större än 1950 räknat i personkilometer (antal
(14 av 97 ord)Vägnätet och bilism
1900 omfattade vägnätet endast 54 800 km. I bilismens barndom på 1920- och 30-talet kom ett omfattande vägbyggande i gång, men sedan 1990 har längden
(25 av 172 ord)Kollektivtrafikens utveckling
Den tidigaste formen av kollektivtrafik var ångbåtar som redan för flera hundra år sedan användes i linjetrafik.
(17 av 113 ord)Spårväg
1910 fanns spårvagnssystem i tretton orter, men i mitten av 1900-talet
(11 av 57 ord)Tunnelbana
Stockholm är den enda svenska stad med tunnelbana. 1950 öppnades den
(11 av 31 ord)Järnväg
Järnvägsnätet nådde sin största utbredning, 16 900 km, i slutet av 1930-talet. Därefter minskade den sammanlagda
(16 av 114 ord)Buss
Från 1970-talet och fram till sekelskiftet fick bussförbindelserna växande betydelse för att
(12 av 83 ord)Kollektivtrafik till sjöss
I lokal skala finns passagerartrafik med båt i hamn- och skärgårdsområden
(11 av 70 ord)Luftfart
Inrikesflyget började expandera på allvar under 1950-talet; 1958 var 14 orter knutna till inrikesflygnätet. SAS trafikerade stamlinjerna från Bromma (Stockholm) till Göteborg, Malmö, Luleå och Kiruna. Stockholms nya flygplats Arlanda öppnades för trafik 1960 och för utrikestrafik 1962. År 1983 hade även all inrikes trafik i Stockholmsområdet flyttats till Arlanda.
(50 av 351 ord)Godstransporter till lands och till sjöss
Under de senaste 50 åren har godsfrakterna inte ökat lika mycket som persontransporterna. Omfördelningen mellan olika trafikslag har heller inte varit så påfallande.
Varje transportslag har sina fördelar och svagheter när det gäller att transportera gods
(40 av 281 ord)Massmedier
I mitten av 1980-talet bestod det svenska medielandskapet av två TV-kanaler, fyra radiokanaler, en mycket dominerande morgonpress samt två rikstäckande kvällstidningar. På mindre än en generation har det förändrats i
(30 av 214 ord)Internet och mobiltelefoni
Sverige var tidigt ute med datorer och internetuppkoppling i hushållen. Efter spridningsfasen 1995–2005 och bredbandsfasen 2005–10 är svenskarna nu inne i den mobila fasen. 2021 hade 96 procent
(28 av 193 ord)Dagspress
Dagspressens ställning har länge, framför allt i landsorten, varit extremt stark jämfört med i andra länder. Hög läskunnighet, hemburna tidningar, presstöd, objektiv rapportering på nyhetsplats samt avsaknad av kommersiella alternativ i radio och TV har varit de främsta orsakerna. Med ett förändrat medielandskap som färgats av digitalisering, globalisering och koncerners samgående till följd av bland annat besparingar har dagspressen av alla medieområden drabbats hårdast på nationell nivå. Ett tecken på detta är att unga inte längre konsumerar dagspress i samma
(80 av 771 ord)Tidskrifter och magasin
Den svenska tidskriftsmarknaden kan grovt delas in i populärpress och fackpress. Till populärpressen räknas bland annat familjetidningar, specialtidningar, modemagasin och vissa veckotidningar
(22 av 155 ord)TV
Sedan början av 2010-talet har gränserna mellan TV-tittande via dator, surfplatta, mobiltelefon eller TV-apparat alltmer flutit ihop. Ett tecken är diskussionen kring public service och tillgängligheten till detta på internet som ledde till att Skatteverket 2019 tog över indrivandet av en public service-avgift som ersatte den tidigare radio- och TV-avgiften med motiveringen att public service är samhällsbärande och en viktig del av
(62 av 436 ord)Radio
Sedan millennieskiftet, då omkring 80 procent av svenskarna lyssnade på radio, har radiolyssnandet gått ned. Trots detta lyssnar en majoritet av svenskarna, drygt 60 procent (2023), på radio varje dag. En av anledningarna
(33 av 231 ord)Bok- och förlagsväsen
Den svenska bokmarknaden är ingen homogen marknad utan består av ett
(11 av 70 ord)Bokbranschen i dag
Sedan början av 2000-talet har branschen genomgått en utveckling med ökad omsättning, som kulminerade 2007, ökat antal utgivna titlar samt en förflyttning av försäljningen till nätbokhandeln, som 2013 hade lika stor försäljning som den traditionella bokhandeln. Under perioden har också de tidigare så viktiga bokklubbarna tappat i betydelse. Försäljningen av e-böcker är än så länge marginell men ökar hela tiden. År
(61 av 432 ord)Historik
Tryckeriverksamheten under sent 1400- och tidigt 1500-tal utgjorde basen för de första förläggarna, Johannes Smedh och Johann Snell. Senare under 1500-talet kompletterades de av bokbindare, bl.a. Hermann Sulke. De stora förläggarna ända in på 1700-talet var domkapitlen och staten (Kungliga tryckeriet i Stockholm). Under 1600-talet anlades tryckerier på flera orter i landet.
Enskilda
(53 av 372 ord)Partiväsen och politik
Sedan 1970 har Sverige gemensam valdag vid val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Det politiska livet präglades fram till 1994 av mandatperiodernas treårsrytm. Dessa är sedan dess fyraåriga, varför tidsrymden mellan de ordinarie valen till riksdag och kommun blivit längre än någonsin förr. Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) innebär att ytterligare ett allmänt val ska hållas, nämligen av de svenska ledamöterna i Europaparlamentet. Detta sker vart femte år.
Sedan enkammarriksdagen tillkom 1971 har den svenska parlamentarismen i huvudsak präglats
(80 av 1085 ord)Författning
Sverige är en demokratisk rättsstat med monarkisk statsform, parlamentarism och stark kommunal självstyrelse. Dessa huvuddrag präglar den skrivna författningen, vars viktigaste dokument är regeringsformen (RF). RF, tillkommen 1974, är landets förnämsta grundlag och trädde i kraft 1975, då den avlöste 1809 års RF. Efter enkammarreformen med mera 1971 medförde grundlagsreformen 1975 mera formella än sakliga förändringar.
(56 av 399 ord)Förvaltning
Den svenska förvaltningen är organiserad på tre nivåer: central, regional och lokal (jämför förvaltning). På central nivå finns enbart statlig förvaltning, på regional finns statlig och reigonalkommunal, och på lokal nivå finns statlig och kommunal. Arbetsfördelningen på central nivå går
(40 av 285 ord)Rättsväsen
Svensk rätt anses tillhöra den nordiska grenen av den kontinentaleuropeiska rättsfamiljen. Denna rättsfamilj skiljer sig från de angloamerikanska rättssystemen bl.a. genom att den i huvudsak bygger på lagfästa rättsregler och inte på domarskapta prejudikat.
I jämförelse med de utomnordiska kontinentaleuropeiska rättsordningarna framstår dock svensk och övrig nordisk rätt som mindre påverkad av de romerskrättsliga traditionerna; en annan viktig skillnad ligger däri att Sverige och det övriga
(66 av 471 ord)Försvar
Försvaret omfattar det civila och det militära försvaret, som tillsammans benämns
(11 av 65 ord)Det militära försvaret
Det militära försvarets huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Försvarsmakten
(13 av 89 ord)Det civila försvaret
Det civila försvaret är inte en myndighet utan omfattar alla de samhällsfunktioner som erfordras såväl i fred som vid kriser och
(21 av 149 ord)Historik
Alltsedan andra världskriget har totalförsvarets viktigaste uppgift varit att genom tillräcklig styrka och beredskap avhålla från angrepp mot Sverige. Om landet trots allt blev angripet skulle en invasion kunna avvärjas. Under kalla kriget byggdes därför ett starkt civilt och militärt försvar upp med utgångspunkten att Sverige skulle vara neutralt i händelse av krig och därför behövde ett stort eget totalförsvar. Försvarsmaktens krigsorganisation bestod under 1970- och 80-talen av nära 800 000 personer,
(72 av 501 ord)Litteratur
Forntid och medeltid
Av förkristen litteratur har föga bevarats. På några runstenar finns dikter på de versmått vi känner från Island. Till den äldsta litteraturen hör landskapslagarna, som upptecknades från 1200-talet. Litterära impulser söderifrån förmedlades
(32 av 226 ord)Reformation och humanism
Angeläget för reformatorerna, med Olaus Petri som litterärt betydelsefullast, var kunskapen om Bibeln och den nya läran. Delar av Bibeln hade
(21 av 147 ord)Renässans och barock
Först på 1600-talet gjorde renässanslitteraturen sitt intåg i Sverige. En förgrundsgestalt var Lars Wivallius, vars visor med sin kärlek till frihet och svensk natur har fått ett rum i nationallitteraturen. En medveten framstöt för att skapa
(36 av 254 ord)Klassicism, upplysning och förromantik
Frihetstidens riksdagsvälde och framväxten av ett läskunnigt borgerskap gav litteraturen ny inriktning. Olof Dalin vände sig till borgarna i tidskriften Then swänska Argus (1732–34). Den korta allegoriska ”Sagan om hästen” (1740) förmedlade hans syn på rikets styrelse. I sin lyrik var Dalin främst en följsam hovpoet. Personligare lyrik skrev Hedvig
(50 av 352 ord)Romantik
Omkring 1810 skedde romantikens genombrott genom en grupp i Stockholm och en annan kring den unge P.D.A. Atterbom i Uppsala,
(20 av 138 ord)Realism och liberalism
Under 1830-talet skedde en ny frontförändring. Liberalismen förde in samhällsdebatt och krävde, bl.a. i en förnyad dagspress (Aftonbladet, 1830), politiska och
(21 av 146 ord)Det moderna genombrottet: 80-tal och 90-tal
Georg Brandes krav på litteratur som satte problem under debatt trängde ca 1880 in i Sverige, samtidigt som norrmännen Bjørnson och Ibsen och efter hand naturalismen nådde landet. Åttiotalets centralgestalt blev August Strindberg,
(33 av 233 ord)Från sekelskifte till begynnande modernism
Pessimistisk människosyn men stilistisk briljans präglade Hjalmar Söderbergs prosakonst i bl.a. romanen ”Den allvarsamma leken” (1912) och novellerna i ”Historietter” (1898). Periodens främste lyriker, Vilhelm Ekelund, gick i diktsamlingar från
(30 av 214 ord)Borgerliga idylliker, akademiker och autodidakter
Påfallande i det tidiga 1920-talet är dragningen till idyllen. Med sin Fridadiktning blev Birger Sjöberg årtiondets kanske populäraste diktare. Även Lagerkvist uttryckte i kärlekslyrik under 1920-talet en försoning med livet. Men idyllen var bedräglig. Novellsamlingen ”Onda sagor” (1924) förebådade avslöjandet av den mänskliga ondskan i de verk Lagerkvist
(48 av 342 ord)Modernismens seger
Med andra världskriget kom de existentiella frågorna i centrum. Den nya generationen lyriker ville förena modernt innehåll med kaotisk form. Den mörka livssyn som bröt sig mot 1930-talets primitivism blev föremål för häftig debatt, liksom den modernistiska formen. Efter 1946 kan man tala om modernismens seger. Erik Lindegrens ”mannen utan väg”, 40 ”sönderbrutna” sonetter med ett surrealistiskt bildflöde, kom ut redan 1942 men på kommersiellt förlag först 1946.
(68 av 479 ord)Samhällsengagemang och dokumentarism
Vid mitten av 1960-talet skedde en strömkantring. Kravet på samhällsengagemang ställdes med samma kraft som på 1880-talet. Många diktare övergav lyriken, t.ex. Göran Palm och
(25 av 174 ord)Litteraturens återkomst
Den episka romanen återkom under 1970-talet i form av sviter som skildrar en trakt i brytningen mellan gammalt och nytt. Början skedde med Sven Delblancs fyra
(26 av 181 ord)Före och efter millennieskiftet
Under de senaste decennierna har prosakonsten utvecklats i olika riktningar. Idéromanen har fått viktiga tillskott med Lars Gustafssons mångfasetterade författarskap, exempelvis ”Historien med hunden” (1993). Även Agneta Pleijels ”Fungi” (1993), P.O. Enquists ”Levis resa” (2001) och Carl-Johan Vallgrens ”Den vidunderliga kärlekens historia” (2003) hör till denna kategori, liksom på sitt sätt Peter Nilsons naturvetenskapligt präglade romankonst.
Det dokumentära inslaget som alltid varit framträdande i Enquists författarskap återfinns också hos många andra. Carina Burman (”Min salig bror Jean Hendrich”, 1993), Ernst
(80 av 583 ord)Barnlitteratur
Den svenska barnlitteraturens historia börjar, frånsett religiösa och uppfostrande skrifter, på 1750-talet med Olof von Dalins fabler och C.G. Tessins brev till den blivande Gustav III. Stor betydelse fick
(29 av 205 ord)Drama och teater
Reformation och barock
Den nyetablerade lutherska kyrkan var på 1500-talet beredd att ta scenkonsten i den teologiska pedagogikens tjänst. Det äldsta svenska dramat, ”Tobie Comedia”, är sannolikt
(24 av 171 ord)Frihetstid och gustaviansk epok
Under frihetstiden menade hattpartiet att scenkonsten var den mest lämpade konstarten för att hävda det svenska språkets egenvärde. De utländska teatersällskapen förbjöds därför, och 1737 inledde Swenska Comedien en regelbunden teaterverksamhet i Bollhuset i Stockholm. Mycket av repertoaren
(38 av 269 ord)Realism, naturalism och symbolism
Förutsättningarna för den svenska scenkonsten förbättrades under 1840-talet genom att ett flertal nya teaterlokaler uppfördes. Detta medförde en livlig teaterverksamhet av konstnärligt ambitiösa resande teatersällskap. Det kungliga teatermonopolet i Stockholm bröts i och med att Anders Lindeberg startade Nya teatern, och under 1800-talets senare hälft tillkom ytterligare nya scener
(49 av 343 ord)1900- och 2000-tal
De internationella teaterteoretiska idéerna fick en genomgripande betydelse för svensk scenkonst under första hälften av 1900-talet. Den moderna regikonsten i Sverige introducerades omkring 1920 av Per Lindberg och Knut Ström vid Lorensbergsteatern i Göteborg. Olof Molander följde upp dessa satsningar på Dramaten under mellankrigstiden. Arvet förvaltades och utvecklades självständigt av Alf Sjöberg, som under femtio år som regissör vid Dramaten gav svensk teater en särprägel.
(65 av 464 ord)Revy
För den svenska revyns historia se revy.
(7 av 7 ord)Film
Kinematografin, den nya uppfinning som gjorde det möjligt att projicera ”levande bilder”, introducerades 1896 i Sverige av danska, franska och tyska presentatörer. Första gången projicerad film visades för betalande publik var vid industri- och slöjdutställningen i Malmö 28 juni 1896. Det publika genombrottet kom vid Stockholmsutställningen 1897, då också de första minutlånga svenska filmupptagningarna spelades in och visades.
Under de närmast följande åren spreds intresset över landet av kringresande förevisare, och några år in på 1900-talet började ett så småningom
(80 av 2213 ord)Internationella stjärnor
Efter superstjärnorna Greta Garbo och Ingrid Bergman har ytterligare ett stort antal svenska skådespelare gjort internationell karriär. Signe Hasso, Märta Torén, Viveca Lindfors och Mai Zetterling fick stora framgångar
(29 av 204 ord)Dokumentärfilmen
Jämsides med spelfilmen har den svenska dokumentärfilmen sin egen historia. Under stumfilmsåren närmast efter första världskriget hade även den etnografiska ”verklighetsfilmen” en storhetstid, resulterande i en lång rad av prestigegivande filmexpeditioner till exotiska länder, ledda av bl.a. prins Wilhelm. På 1930-talet gynnades framför allt journalfilmen av övergången
(47 av 330 ord)Animerad film
Samtidigt med Sjöström och Stiller hade den svenska filmanimatören Victor Bergdahl stora framgångar hemma och
(15 av 105 ord)Regional filmpolitik
Behovet av en regional struktur för filmkulturen fördes fram av Svenska Filminstitutet (SFI) i slutet av 1980-talet. Detta hade till resultat att filmen under 1990-talet alltmer kom att bli en
(30 av 210 ord)Fotografi
För den svenska fotografins historia se fotografi (Det konstnärliga uttrycket och
(11 av 12 ord)Konst
För Sveriges äldsta konst, se hällristningar, bildstenar och runinskrifter.
(9 av 9 ord)Medeltiden
Anslutningen till den romersk-katolska kyrkan gjorde muralmåleri samt skulptur i sten och trä till betydande konstarter i Sverige. Inflytanden kom från många håll, främst söderifrån men också från England och Ryssland. Inledningsvis skapades det mesta av den nya konsten av utländska konstnärer.
(42 av 293 ord)Efter reformationen
Efter 1527 förändrades bildkonstens ställning i Sverige radikalt. Det skulle dröja ett halvsekel innan kyrkorna ens i blygsam skala började beställa ny bildutsmyckning, och det blev i stället kungen och adeln som stod för de flesta konstförvärven – även för den kyrkliga miljön. Det blev nu inom de härskande kretsarna en regel, som bestod ända till början av 1700-talet, att man vid behov kallade in färdigutbildade och tidsmedvetna mästare från kontinenten. Gustav Vasa kallade in några konstnärer,
(77 av 548 ord)1800-talet
Ursprungligen hantverksmålare utvecklade Pehr Hörberg omkring 1800 ett personligt, koloristiskt måleri av religiösa bilder. Elever till Sergel var Johan Niclas Byström och Bengt Erland Fogelberg, båda liksom denne utbildade i Rom. Fogelberg kom att göra några av våra mest kända kungastatyer. Klassicism gör
(43 av 305 ord)1900- och 2000-talet
Det stora flertalet svenska konstnärer hade 1885 slutit sig samman i en oppositionsrörelse (Opponenterna) mot Konstakademiens utbildning och ledning av konstlivet och följande år bildat Konstnärsförbundet, vilket skulle komma att spela en central roll i svensk konst under några decennier. Till dem anknöt under 1890-talet, delvis som elever vid förbundets skola, landskapsmålare som Ivan Aguéli – med stark förankring i premodernismen – Stockholmsskildraren Eugène Jansson och den av jugend influerade Gustaf Fjæstad samt figurmålare som symbolisten Olof Sager-Nelson, realisten Carl
(80 av 1158 ord)Tecknade serier
För den tecknade seriens historia i Sverige se tecknad serie (Sverige).
(11 av 11 ord)Konsthantverk
Ännu när renässansen stod i full blom på kontinenten levde de medeltida formerna kvar i det svenska
(17 av 115 ord)Stormaktstiden och den gustavianska tiden
Under stormaktstiden växte lyxbegäret, och stolar och bord med skulpterade och förgyllda dekorer importerades i stor omfattning från Frankrike liksom silverpjäser från Tyskland; båda kategorierna blev föremål för efterbildning. Jämsides med denna karolinska högbarock förekom en engelskinfluerad, mer borgerlig strömning, som sträckte sig in i senbarocken. Med
(47 av 331 ord)1800-talet
Så gott som varje stil har i Sverige utvecklats i två riktningar, den ena sträng och pompös, den andra mer
(20 av 139 ord)1900-talet
Pionjärer för det nya, konstnärligt präglade konsthantverket var främst Alf Wallander och Gunnar G:son Wennerberg. Den svenska jugendstilen stod i vårlig blom på Stockholmsutställningen 1897 men var redan överblommad på Baltiska utställningen 1914. Med Svenska Slöjdföreningen som drivande kraft och med Gregor Paulssons slagord ”Vackrare vardagsvara” som målsättning växte en förnyelse av konstindustrin fram under 1910-talets senare hälft. En viktig milstolpe var Hemutställningen 1917 med dess socialestetiska program. En rad konstnärer knöts nu till
(74 av 523 ord)Arkitektur
Artikeln behandlar endast övergripande Sveriges arkitektur. För mer detaljerade beskrivningar, se
(11 av 15 ord)Medeltiden
Sveriges medeltida profanarkitektur var huvudsakligen av trä. Av sten byggdes främst försvarstorn och borgar samt köpmanshus i Visby och Stockholm (Gamla stan). Ett huvudmonument är Visby ringmur, uppförd under 1200-talets senare hälft.
Även en del av den kyrkliga arkitekturen byggdes av trä, särskilt i början av medeltiden. Under 1100-talet fick dock stenbyggnadskonsten sitt genombrott, med domkyrkorna och klostren som huvudmonument. Tidiga centra för den kyrkliga stenbyggnadskonsten blev Lund, Sigtuna och Gamla Uppsala, liksom Husaby och Alvastra. På Gotland inleddes stenkyrkobyggandet
(80 av 1182 ord)Trädgårdskonst
Sveriges tidigaste trädgårdskonst återfinns i 1100-talets klosterträdgårdar. Under vasatiden anlades vid de kungliga slotten små, ingärdade lustträdgårdar, ritade av arkitekter inkallade från utlandet. Stora trädgårdar anlades av Karl IX
(29 av 204 ord)Musik
De äldsta tecknen på musikalisk odling i Sverige utgörs av arkeologiska fynd av ljudredskap som flöjter och rasselinstrument från stenåldern och bronslurar, vilka även avbildats på hällristningar. Från bronsåldern stammar också det föremål (snarast en gong) som kallas Balkåkratrumman. Med Sveriges kristnande inkom den gregorianska sången, bevarad i handskrivna gudstjänstböcker av olika slag. Birgittakultens liturgi förknippas med t.ex. Nicolaus Hermannis (Nils Hermanssons) hystoria ”Rosa rorans bonitatem”. Polyfon musik odlades i Sverige i större utsträckning först under 1500-talet, främst vid hovet
(80 av 1111 ord)Folkmusik
Med inspiration från J.G. von Herder och hans uppskattning av folklig diktning inleddes insamlingen av folkvisor i Sverige under 1800-talets första år. Från början riktades intresset mot de medeltida balladerna. Ett urval uppteckningar gavs ut av A.A. Afzelius och E.G. Geijer: ”Svenska folk-visor från forntiden” (1–3, 1814–18). Samlingen ”Traditioner af svenska folkdansar” (1814–15) markerar att
(55 av 391 ord)Populärmusik
Föregångsformerna till 1900-talets populärmusik i Sverige utvecklades under 1800-talet i nöjesparker, vid populärkonserter samt på kaféer och restauranger. Vid sekelskiftet etablerades arbetarrörelsens folkparker, som sedan dess utgjort ett viktigt forum för svensk populärmusik. Gammaldansmusiken, med dragspelet som centralt instrument och Carl Jularbo som dominerande stilbildare, utvecklades vid samma tid.
Från 1920-talet präglades svensk populärmusik av de nya medierna grammofon, radio och ljudfilm. Schlagermelodier av kompositörer som Jules Sylvain och Lasse Dahlquist lanserades och spreds genom revyer och filmer. Inom den
(80 av 589 ord)Dans
Folkliga danser och sånglekar hör sedan urminnes tid till årets fester, främst jul och midsommar. Traditionella danser ute i bygderna har under 1900-talet studerats och utövats av folkdanslag och sammanslutningar, sedan 1971 organiserade i Samarbetsnämnden för folklig dans. År 1981 startades livaktiga Riksförbundet för Folkmusik och Dans (RFoD). Se folkdans.
På 1200-talet infördes höviska sällskapsdanser vid det svenska hovet, vilka enligt Erikskrönikan dansades efter torneringar och riddarceremonier. Sällskapsdans efter utländska förebilder spreds och blev med tiden ett populärt nöje, som
(80 av 925 ord)Folkkultur
Sveriges utsträckning i nord–sydlig riktning gav olikartade ekologiska förutsättningar för den förindustriella folkkulturen. Knuttimrade hus hörde naturligt hemma i barrskogsområdena i de mellersta och norra delarna, skiftesverket hade sin högsta frekvens i det blandade barr- och lövskogsområdet söder därom och korsvirket i de tämligen trädfattiga områdena i Skåne och Halland. Vårfesterna var i söder förlagda till fastlagen och första maj, medan man norrut måste flytta majstången till midsommarfirandet. Den viktigaste svenska kulturgränsen, fäbodgränsen, är delvis ekologiskt betingad. Många drag i
(80 av 628 ord)Förhistoria
Stenåldern: paleolitikum (ca 11000–8200 f.Kr.)
Under den senaste istidens slutskede vandrade renjägare in från europeiska kontinenten
(11 av 70 ord)Mesolitikum (ca 8200–4000 f.Kr.)
De första bosättningarna efter isavsmältningen tillhör maglemosekulturen, som finns belagd över stora delar av Sydskandinavien. Boplatser i kärrmiljöer, senare ombildade till mossar där ben- och hornföremål bevarats väl, är de mest informativa (jämför Ageröds mosse). Från Västkusten
(37 av 264 ord)Neolitikum (ca 4000–1800 f.Kr.)
Under tidigneolitikum (4000–3300 f.Kr.) nåddes Mellansverige av trattbägarkulturen. Samhället baserades på enskilda gårdar, som till följd av ett jordbruk som utarmade jorden flyttades en eller ett par gånger per generation. I
(31 av 219 ord)Bronsåldern
Med den importerade metallen följde förutom tekniskt kunnande idéer och föreställningar om
(12 av 82 ord)Period I–III: äldre bronsåldern (ca 1800–1100 f.Kr.)
De rikt dekorerade vapen och smycken som bevarats från denna tid – ofta med en nästan heltäckande, elegant, punsad spiralornamentik – är statusföremål som återspeglar samhällets sociala indelning. De tillverkades i
(31 av 215 ord)Period IV–VI: yngre bronsåldern (ca 1100–500 f.Kr.)
Bland fynden från denna tid är kombinationen rakkniv, pincett och syl (eller tatueringsnål) vanlig, men också svärd, yxor, halsringar och bältekupor förekommer. Småföremålen påträffas främst i lerurnor tillsammans med brända människoben, dvs. i brandgravar som grävts ned i fyllningen till
(40 av 280 ord)Järnåldern
Det arkeologiska källmaterialet från järnåldern uppvisar stora regionala variationer i tid och rum. Det gör det också möjligt att urskilja sydligaste Sverige (huvudsakligen Skåne),
(24 av 170 ord)Förromersk järnålder (ca 500 f.Kr.–Kr.f.)
Under den äldsta järnåldern hade sydligaste Sverige, östersjööarna och Västsverige intensiva
(11 av 62 ord)Romersk järnålder (Kr.f.–400 e.Kr.)
Under denna period inträffade omfattande förändringar, framför allt från och med 200-talet. De äldre sociala mönstren ersattes av ett samhällsskick där individen fick allt
(24 av 167 ord)Folkvandringstid (400–550 e.Kr.)
Samhällsomvandlingen i form av en maktkoncentration till olika centra fortsatte, något som kan utläsas av periodens rika och monumentala gravar, inte minst i Mälarlandskapen
(24 av 168 ord)Vendeltid (550–800) och vikingatid (800–1050)
Vid slutet av järnåldern konsoliderades samhällsutvecklingen i riktning mot bildandet av större riken. I det arkeologiska materialet framträder inte minst Mälarlandskapen, Dalarna, Gästrikland och Hälsingland starkt genom fastare bosättningsmönster, omfattande
(30 av 210 ord)Historia
Kristnandet och rikets framväxt
Under äldre medeltid, cirka 1000–1300, stabiliserades i Sverige en riksenhet med en statsbärande kungamakt, och landet kristnades. Mission är känd redan på 800-talet, men först efter år 1000 fick den nya religionen sitt genombrott. En kyrklig organisation byggdes gradvis upp, och en stiftsindelning är känd från början av 1100-talet. Sverige blev 1164 ett eget ärkebiskopsdöme med (Gamla) Uppsala som säte.
Från forntiden är ett antal mer eller mindre säkert belagda kungar kända med ett
(74 av 524 ord)Sociala och ekonomiska förhållanden
Sverige var under medeltiden ett agrart land, och större delen av befolkningen levde inom ramen för bondehushåll. De kyrkliga institutionerna och det världsliga frälset grundade ekonomiskt sin ställning på jordinnehav. Godsen kunde undantagsvis bestå av större gårdar i stordrift, men huvuddelen av frälsejorden, liksom även den jord som ägdes av
(50 av 352 ord)Kungamaktens resurser
De finansiella förutsättningarna för statsmakten utökades och förändrades under 1200-talet. Innehav av jord var tidigast en viktig finansiell förutsättning för kungar och andra stormän. Uppsala öd var det
(28 av 196 ord)Tronstrider och opposition
Det tidiga 1300-talet kännetecknades av fortsatta strider inom den härskande dynastin. När Magnus Ladulås avled 1290 var den till kung redan valde sonen Birger Magnusson omyndig, och en förmyndarstyrelse bestående av stormän under ledning av marsken Torgils Knutsson innehade makten till 1302. Därefter utbröt en maktkamp mellan kungen och hans bröder, hertigarna Erik och Valdemar, som tillfångatog kungen
(58 av 411 ord)Unionstidens första skede
De svenska stormännen fick stöd av den dansk–norska regenten Margareta, och Albrekt besegrades vid Falköping 1389. De tre länderna länkades i praktiken samman under en regent,
(26 av 183 ord)Politisk anarki under senmedeltiden
Den fortsatta politiska utvecklingen under senmedeltiden var fylld av inbördesstrider och täta regimskiften. Under vissa perioder var unionskungarna erkända även i Sverige: Kristofer av Bayern (1441–48), Kristian I (1457–64), Hans (1497–1501) och Kristian II (1520–23). Den politiska makten låg huvudsakligen hos den högsta rådsaristokratin, som dock var splittrad av bittra fraktionsstrider. En viktig konstellation centrerades kring släkterna Oxenstierna och Vasa. Från mitten av 1400-talet
(64 av 454 ord)En växande centralmakt
För att nå ett militärt avgörande i kampen mot unionskungen vände sig Gustav Vasa till Lübeck och kunde med dess hjälp 1523 erövra Stockholm. Valet av Gustav till kung i juni samma år blev för Lübeck en garanti för givna lån och förmånliga handelsprivilegier. Det innebar ett starkt beroende av Lübeck men även dess stöd för en svensk stat utanför en union. Inför hotet från den 1523 även i Danmark avsatte Kristian II inleddes snart ett samarbete med den nye
(80 av 720 ord)Konstitutionell kamp och utrikespolitisk aktivering
Före sin död hade Gustav Vasa inrättat ärftliga hertigdömen, avsedda att ge yngre kungasöner en furstlig försörjning och stärka Vasaättens makt. Erik XIV såg hertigdömena som ett hot mot kungamakten och sökte genom Arboga artiklar 1561 begränsa hertigarnas befogenheter. Detta hindrade dock inte hertig Johan från att engagera sig i den baltiska maktkampen och mot Eriks förbud gifta sig med den polska kungadottern Katarina Jagellonica. Följden blev en väpnad uppgörelse och Johans fängslande 1563. Aktionerna genomfördes med högadelns stöd, men
(80 av 628 ord)Stormaktspolitiken tar form
När Gustav II Adolf under brinnande krig efterträdde fadern 1611 ägde något av ett politiskt systemskifte rum. Genom en kungaförsäkran bands denne till samverkan med råd och ständer. Riksrådet fick en klart anvisad roll i riksstyrelsen. Det blev regel att ständernas beslut inhämtades i frågor om krig, fred, beskattning och utskrivningar. Därmed fick riksdagen del i en politisk beslutsprocess, där likväl stort utrymme gavs för en personlig kungamakt.
Fyrståndsriksdagen var en spegelbild av det ståndssamhälle som tagit form under 1200-talet.
(80 av 1047 ord)Den karolinska tiden
Vid riksdagen 1655 genomdrev Karl X Gustav beslut om partiell reduktion, vilket krävts av de ofrälse sedan 1644. Samtidigt fattades beslut om att åter börja krig, denna gång mot Polen. Stora initialframgångar följdes av växande svårigheter när först Ryssland och 1657 även Danmark förklarade krig. Anfallet mot Jylland och det djärva tåget över Bält ledde fram till segerfreden i Roskilde i februari 1658, då Skåne, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län tillföll Sverige. När kriget förnyades redan i augusti samma år
(81 av 785 ord)Frihetstiden (1719–72)
Vid riksdagen 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Med 1720 års regeringsform och 1723 års riksdagsordning reducerades kungen till rådets ordförande, medan makten delades mellan rådet och fyrståndsriksdagen. Under kanslipresidenten Arvid Horn dominerade rådet, men sedan Horn störtats vid riksdagen 1738–39 var riksdagen maktens centrum. Genom att licentiera riksråd, det
(80 av 763 ord)Gustaviansk tid (1772–1809)
Fredrik I och Adolf Fredrik hade accepterat sina roller som konstitutionella monarker, men den senares gemål Lovisa Ulrika arbetade för att utöka kungamakten. Hennes son, Gustav III, ändade 1772 frihetstiden genom en kupp, som kraftigt inskränkte riksdagens makt och ökade kungens (1772 års regeringsform). Kungen framträdde med anspråk på att stå över parti- och ståndsmotsättningar – partierna liksom själva namnen hattar
(61 av 423 ord)Nytt statsskick
Efter statskuppen i mars 1809 inkallades en riksdag som beslöt att utesluta Gustav IV Adolf och hans arvingar från tronföljden. I stället valdes hans farbror, hertig Karl, till kung under namnet Karl XIII
(33 av 232 ord)Tronföljarval och utrikespolitiskt systemskifte
Då Karl XIII var gammal och utan legitima arvingar måste också en tronföljare utses. Valet föll på den norske överbefälhavaren, prins Kristian August; man hoppades på detta sätt kunna förmå norrmännen att frivilligt ansluta sig till Sverige. Prinsen, som svensk tronföljare kallad Karl August, avled dock ett par månader efter sin ankomst till Sverige vid en militärövning
(57 av 404 ord)Karl Johanstiden
Karl XIV Johans regering (1818–44) inledde en lång period av fredliga framsteg. Befolkningstillväxten, som inletts redan under 1700-talet, tog nu fart på allvar. 1815 uppgick rikets befolkning till cirka 2,5 miljoner, var 1850 3,5 och 1900 5,1 miljoner. Folkökningen – med Esaias Tegnérs formulering ett resultat av ”freden, vaccinen och potäterna” – ägde rum inom ramen för ett samhälle som dominerades av
(62 av 436 ord)Liberal högkonjunktur
Karl XIV Johans son och efterträdare Oscar I (kung 1844–59) hade som kronprins gjort sig känd för liberala åsikter och mottogs med stora förväntningar. Som regent visade han sig dock obenägen att släppa ifrån sig några kungliga maktbefogenheter, särskilt efter de blodiga marsoroligheterna i Stockholm 1848, ett utflöde av den alleuropeiska revolutionsrörelsen. Däremot fortsattes under hans regering den ekonomiska och sociala reformpolitiken, senare fullföljd under Karl XV (1859–72) med hjälp av bland andra finansministern Johan August Gripenstedt och justitiestatsministern Louis
(80 av 675 ord)Den oscariska tiden
Oscar II:s regering (1872–1907) var en period av stora samhällsförändringar och starka brytningar mellan gammalt och nytt. Emigrationen, som börjat på allvar under 1860-talet, kulminerade under 1880-talet. Totalt utvandrade under åren 1840–1930 över 1 miljon svenskar, de flesta till USA.
Industrialiseringen sköt ny fart under 1870-talet bland annat tack vare götstålsprocessernas genombrott inom järn- och ståltillverkningen. I förening med järnvägsnätets utbyggnad möjliggjorde
(79 av 786 ord)Demokratins genombrott
Under 1900-talets båda första decennier dominerades det politiska livet av de nära sammantvinnade frågorna om rösträtt, parlamentarism och försvar. Redan på 1890-talet framträdde en utomparlamentarisk rösträttsrörelse med allmän och lika rösträtt på programmet och med stöd främst av socialister och radikala liberaler. Värnpliktstidens ökning gav rösträttsvännerna ett argument som gjorde intryck djupt in i det konservativa lägret (”en man, en röst, ett gevär”).
Omkring sekelskiftet betraktade de flesta en rösträttsreform som ofrånkomlig; däremot delade sig meningarna om dess utformning. Vänstern
(80 av 630 ord)Mellankrigstiden
Under 1920-talet, ”Sveriges andra storhetstid”, skedde en stark industriell expansion. Storföretag som Bofors, Separator, AGA, SKF, L.M. Ericsson, ASEA och Electrolux utvecklades snabbt. Skeppsvarven växte till en storindustri, medan Ivar Kreuger skaffade sig nära nog världsmonopol på tillverkning av säkerhetständstickor. Antalet industriarbetare ökade, och tätorternas andel av befolkningen steg. Landsbygden elektrifierades och jordbruket mekaniserades, särskilt på slättbygderna. De industriella framstegen möjliggjordes delvis av att arbetslönerna hölls nere. Klasskillnaderna var stora och klassmotsättningarna tog sig uttryck i en orolig arbetsmarknad med
(80 av 895 ord)Sverige under andra världskriget
Vid krigsutbrottet 1939 utfärdade den svenska regeringen en neutralitetsförklaring och anbefallde förstärkt försvarsberedskap. Även om det inte förelåg något akut hot hade det strategiska läget dramatiskt förvärrats genom Molotov–Ribbentrop-pakten 23 augusti 1939. Detta visade sig när Sovjetunionen under höstens lopp tog ett första steg mot införlivande av de baltiska republikerna genom att tilltvinga sig militärbaser och i ultimativa former kräva landavträdelser av Finland. Det därpå följande vinterkriget (30 november 1939–12 mars 1940) ställde den svenska utrikespolitiken på hårda prov. När
(80 av 866 ord)Välfärdssamhället
I juli 1945 avlöstes samlingsregeringen av en rent socialdemokratisk regering, ledd av Per Albin Hansson och efter dennes död 1946 av Tage Erlander. Perioden 1945–51 fick sin politiska karaktär av en kraftfull socialdemokratisk offensiv för att fullfölja det genom kriget avbrutna reformarbetet och bygga upp ett välfärdssamhälle med full sysselsättning, jämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning, social trygghet och ekonomisk effektivitet. I jämförelsevis stor partipolitisk enighet fattades beslut om bland annat höjda folkpensioner, allmän sjukförsäkring och 9-årig enhetsskola (senare grundskola). Däremot uppstod
(80 av 670 ord)I den globala världen
Globaliseringen har på många sätt gjort sig gällande de senare decennierna. Under hela efterkrigstiden har Sverige varit ett invandrarland. Stora grupper arbetare invandrade under de goda tiderna fram till cirka 1970 från Syd- och Centraleuropa samt Finland. Därefter har invandringen huvudsakligen haft karaktären av flyktingmottagning, först från Sydamerika, senare från konflikthärdar i Afrika och Asien. Invandringens effekter på det svenska samhället – positiva såväl som negativa – har blivit en omdebatterad fråga liksom behovet av en förbättrad integrationspolitik.
Främlingsfientliga partier
(80 av 851 ord)