flore´ra verb ~de ~t ORDLED: flor-er-ar SUBST.: florerande

Dionysos, Bacchos, latin Dionysus eller Bacchus, grekisk natur- och fruktbarhetsgud, särskilt förbunden med vin, rus och extas samt dramatiskt framträdande, son till Zeus och den jordiska kvinnan Semele.

formalism, i allmän bemärkelse betonande av formens (i motsats till innehållets) betydelse eller strängt iakttagande av formerna för något; även ett formaliserat system för att beteckna något.

Atatürk, Kemal, till 1933 Mustafa Kemal, född 12 mars 1881, död 10 november 1938, turkisk militär och statsman, Turkiets första president 1923–38.

kvarn, anordning för sönderdelning av ämnen till fina partiklar, speciellt i betydelsen anläggning för malning av spannmål.

fotorealism, superrealism, hyperrealism , konst som i sin exakta verklighetsåtergivning gör intryck av att vara fotografi.

fridans, benämning på den rörelse inom danskonsten som uppstod kring sekelskiftet som en protest mot den klassiska balettens konventionella former.

Wundt, Wilhelm, född 16 augusti 1832, död 31 augusti 1920, tysk fysiolog, filosof och psykolog, pionjär inom den experimentella psykologin.

Ling, Pehr (Per) Henrik, född 15 november 1776, död 3 maj 1839, gymnastikpedagog och skald, skapare av den speciella gymnastikriktning som bär hans namn (jämför gymnastik).

storband, engelska big band, under 1930- och 40-talen populariserad benämning på swingensemble, bestående av 10–15 instrumentalister indelade sektionsvis (trumpet-, trombon-, saxofon- och kompsektion).