1. kollagen

    kollagen, ursprungligen sammanfattande benämning på den dominerande fiberkomponenten i bindväv.
  2. kollateral

    kollateral, collateralis, inom medicinen term för något som befinner sig vid sidan om.
  3. kollaps

    kollaps, blodtrycksfall med yrsel och ofta svimning, t.ex. vid hjärtrytmrubbning eller annan cirkulationsstörning ( vaso-vagal reaktion).
  4. kolla

    kolla [kål`a] verb ~de ~t ORDLED: koll-ar SUBST.: kollande, kollning; koll
    Svensk ordbok
  5. kollationering

    kollationering, detsamma som kollation.
  6. kollateral

    kollateral, term använd om ledningssträng i växtstjälk, stam eller blad som har floem utåt (respektive mot bladets abaxiala sida) och xylem in mot organets mitt (respektive bladets adaxiala sida).
  7. kollapsstruktur

    kollapsstruktur, struktur i marken eller i berggrunden som uppkommit genom att hålrum som bildats naturligt eller på konstgjord väg förorsakat kollaps eller ras av ovanförliggande delar av marken eller berggrunden.
  8. kollaps

    kollaps, i bergtekniken en nedsjunkning eller instörtning till följd av att underliggande material försvagats eller avlägsnats.
  9. kollaps

    kollaps. I geologin instörtning till följd av att underliggande berg avlägsnats.
  10. kollaps

    kollaps, krisreaktion, plötslig, stark, psykisk reaktion, ”nervöst sammanbrott”.