omnejd [åm`-] subst. ~en ORDLED: om--nejd-en

Kant, Immanuel, född 22 april 1724, död 12 februari 1804, tysk filosof, professor i logik och metafysik i Königsberg från 1770.

oväder, benämning på väderlek med kraftig nederbörd och hård vind, ofta i kombination med åska, snö, hagel eller översvämning.

Bysantinska riket, senantik och medeltida statsbildning med tyngdpunkt i östra medelhavsområdet.

zoroastrism eller mazdaism, den äldsta kända religionsformen hos de iransktalande folken.

Makedonien, historisk region på Balkanhalvön, i sin största utsträckning omfattande större delen av nuvarande Grekland, södra delen av nuvarande Nordmakedonien samt delar av nuvarande Albanien och Bulgarien.

Zürich, huvudstad i kantonen med samma namn, norra Schweiz; 384 800 invånare (2014).

Kyrkostaten (latin Patrimonium Petri), ibland samlingsterm för de påvliga egendomarna (patrimonierna) men oftare benämning på det stora område i mellersta Italien som påven förr styrde som världslig härskare.

Larsson, Åsa, född 1966, författare.

Schinkel, Karl Friedrich, född 13 mars 1781, död 9 oktober 1841, tysk arkitekt, målare och scenograf.