sjukgymnastik, se fysioterapi.

sju`kgymnastik subst. ~en ORDLED: sjuk--gymn-ast-ik-en

gymnastik, systematiskt valda och kombinerade kroppsrörelser och kroppsövningar syftande till att stärka människan fysiskt och psykiskt.

terapi ’tjänst’; ’vård’, ’behandling’), medicinsk eller psykologisk behandling.

biomekanik, studier av jämvikt och rörelser hos levande organismer, oftast människokroppen.

bad, nedsänkning av kroppen i vatten eller annat medium.

dystoni, onormalt ökad muskelspänning i kombination med fixerad ställning av armar, ben eller bål och ibland ofrivilliga långsamma rörelser eller skakningar.

kontraktur, inskränkt rörlighet på grund av skrumpning av mjuka kroppsvävnader.

remiss, inom sjukvården vanligen en skriftlig begäran från en läkare till en annan läkare, till en sjukhusavdelning e.d. om att en patient skall undersökas (bedömas), en laboratorieanalys genomföras eller speciella behandlingsåtgärder (t.ex. sjukgymnastik) vidtas.

spasticitet, ökad muskelspänning som uppkommer efter skada i centrala nervsystemet; symtomen uppträder främst i böjmusklerna i armbågs- och handled samt sträckmusklerna i benen.