triumfbåge, stor, fristående portalbyggnad med en till tre tunnvalvsförsedda öppningar omgivna av kolonner eller halvkolonner och med en överbyggnad (attika) som ofta kröns av en skulpturgrupp med ett fyrspann.

Viljans triumf, originaltitel Triumph des Willens, tysk film i regi av Leni Riefenstahl (premiär 1935).

triumfkrucifix, triumfbågskrucifix , skulpterad framställning i stort format av Kristus på korset, som regel tillverkad för att hängas upp i en kyrkas triumfbåge mellan koret och långhuset eller placeras på en tvärbjälke i denna.

triumfbåge, i medeltida kyrkor den valvbåge som skiljer koret från långhuset.

TRIUMF , Tri-Universities Meson Facility, acceleratorlaboratorium utanför Vancouver, Kanada, grundat 1968.

triumf, i antikens Rom den ceremoniella avslutningen på ett segerrikt krig.

trium´f subst. ~en ~er ORDLED: triumf-en

Caesar (Gajus Julius Caesar), född 13 juli 100 f.Kr., död 15 mars 44 f.Kr., romersk fältherre och statsman.

elementarpartikel, fundamental partikel, materiens minsta beståndsdelar som inte har någon inre struktur.

triumfato´risk adj. ~t ORDLED: triumf-at-or-isk