ars antiqua
ars antiʹqua (lat., ’den gamla konsten’), musikterm, lanserad på 1300-talet, vilken har kommit att beteckna den tidiga flerstämmiga (komponerade och nedtecknade) musikrepertoaren i 1200-talets Europa inom musikcentra som Paris och Limoges.
De bevarade satserna är oftast kyrkosång, där avsnitt av en gregoriansk melodi som cantus firmus försetts med en eller två (sällan tre) överstämmor som utsmyckning. Stämmorna kunde följas rytmiskt i homofon sats, t.ex. conductus, eller ha sinsemellan olikartad rytmisk rörlighet, t.ex. motett (motetus). I musik från denna tid behandlas
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse