Under inflytande av främst Ludvig Holberg förnyade Denis Fonvizin Katarina-tidens ryska teater. I Brigadören (1766–69; ej i svensk översättning) förhånas den ryska militärens och godsägaradelns brutala seder, och Lantjunkaren (ej i svensk översättning, uppförd första gången 1782) gycklar i upplysningstidens anda med inskränkthet och obildning i de högre samhällsskikten.