egenkyrka
egenkyrka (av tyska Eigenkirche), på svenska även privatkyrka, kyrka ägd av enskild (lekman eller andlig person), av en institution eller, som ofta i Norden, av en bondemenighet.
Benämningen kommer från rättshistorikern Ulrich Stutz (1868–1938). Företeelsen anses gå tillbaka på förkristen tradition och rätt. I renodlad form innebar den att kyrkan (eller klostret) var ägarens tillhörighet. Han förfogade över byggnad och inkomster, tillsatte präst och kunde sälja eller pantsätta kyrkan. Egenkyrkan kom att utgestaltas på olika sätt i
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Medverkande
Jan Arvid Hellström
Källangivelse