inhumana vapen
inhumana vapen (av latin inhumaʹnus ’omänsklig’, ’grym’), egentligen särskilt inhumana vapen, term inom krigets lagar: vapen som på grund av sin verkan inte får användas enligt folkrätten, antingen därför att de urskillningslöst drabbar civila och soldater eller därför att de förorsakar s.k. onödigt lidande.
Med onödigt lidande avses i detta sammanhang vapeneffekter som genom sin svårighetsgrad står i bristande proportion till den militära nyttan av skadorna i fråga. Denna folkrättsliga princip för vapenverkan utvecklades första gången i 1868 års Sankt Petersburgdeklaration.
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Medverkande
Ove Bring, Gunnar Grenander
Källangivelse