Två skriftspråk
Med etableringen av landsmålet hade Norge fått två skriftspråk, vilket ofrånkomligen ledde till motsättningar och en lång och tidvis häftig språkstrid. Motsättningarna var dels av demografisk natur (land–stad), dels social (bondebefolkning–ämbetsmannaklass). För landsmålet innebar decennierna efter 1850 en utvecklings- och konsolideringsperiod, under vilken en språklig demokratiseringsprocess inleddes.
Information om artikeln
Medverkande
Björn Hagström, Mikael Parkvall
Källangivelse