Receptionsforskningen, som sedan 1920-talet bedrivits inom litteraturvetenskap (jämför även litteraturteori) och massmedieforskning, infördes i Sverige på 1950- och 60-talen av litteraturvetaren Gunnar Hansson (1922–2002) och massmedieforskaren K.E. Wärneryd. På 1970-talet fick den ett uppsving genom tyska och amerikanska litteraturforskare som Wolfgang Iser och H.-R. Jauss, vilket påverkade även massmedieforskningen.