periodiska systemet är en tabell över alla grundämnen som finns. Ett annat ord för grundämne är

(16 av 111 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Grupper och perioder

De lodräta raderna (kolumnerna) i periodiska systemet kallas för grupper och de vågräta raderna kallas för perioder. Det finns 18 grupper och sju perioder. Ämnena i en grupp har oftast liknande egenskaper. Det beror på att de har samma antal valenselektroner, alltså elektroner i det yttersta elektronskalet.

Antalet protoner i kärnan och därmed atomens massa ökar

(56 av 395 ord)

Gruppernas olika egenskaper

Grundämnena i grupp 1 kallas, förutom väte som är en gas, alkalimetallerna. Dessa metaller reagerar mycket lätt med andra ämnen. Detta beror på att det yttersta atomskalet bara innehåller en elektron. Alkalimetallerna bildar därför gärna kemiska föreningar med andra atomer genom att ge bort sin enda valenselektron och på så sätt bli

(52 av 366 ord)

Metaller och icke-metaller

Grupperna 3 till 16 innehåller huvudsakligen metaller. Men elva av ämnena i grupperna 13

(14 av 100 ord)

Radioaktiva grundämnen

Man brukar göra en flik ut från resten av periodiska systemet för två typer av grundämnen för att systemet ska bli mer överskådligt. Den första

(25 av 173 ord)

Periodiska systemets historia

Det periodiska systemet i sin moderna form skapades 1871 av den ryska forskaren Dmitrij Ivanovitj Mendelejev. Hans system förklarade sambanden mellan egenskaperna och atomvikterna för de 63 då kända grundämnena.

(30 av 210 ord)

Källangivelse
Nationalencyklopedin, periodiska systemet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/periodiska-systemet