I vid mening är det klassiska dramat ofta ett ödesdrama, eftersom grundkonflikten påverkas av krafter och förutbestämmelser utanför de agerandes kontroll, t.ex. i Sofokles ”Kung Oidipus”, eller av drivkrafter inom dem själva som de är omedvetna om, såsom hos Ibsen. I snävare mening används benämningen om skådespel i företrädesvis tysk