Den militära beredskapen i Österrike visade sig i längden otillräcklig för ett långvarigt stormaktskrig; därtill försvagades krigföringen av inre nationalitetsmotsättningar. Särskilt den tjeckiska separatiströrelsen vållade problem. Tjeckiska militärförband övergick i betydande utsträckning till fienden, och i Ryssland uppsattes tjeckiska legioner av desertörer. Ett tjeckoslovakiskt nationalråd bildades i Paris 1916 under ledning av Tomáš G. Masaryk och erkändes 1918 av ententen som allierad exilregering. Svåra militära motgångar, bl.a. i Karpaterna, gjorde Österrike alltmer beroende av sin tyske bundsförvant. Med tysk hjälp

(80 av 606 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Lars-Arne Norborg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Världskrigens tid. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/österrike/historia/världskrigens-tid