(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vattenbalans

Den årliga tillförseln av sötvatten via floder är i genomsnitt ca 14 000 m3/s (kubikmeter per sekund). Nederbörden över Östersjön överstiger avdunstningen därifrån med ca 1 500 m3/s. Detta tillsammans ger en nettotillförsel av sötvatten på ca 15 500 m3/s, vilket motsvarar knappt 500 km3 per år.

Östersjön kan ses som en gigantisk flodmynning där sötvatten från många vattendrag samlas på väg ut mot världshavet. Den sötvattenmängd som passerar Östersjön är ungefär densamma som vattenflödet i

(73 av 730 ord)

Salthalt och skiktning

Salthalten i Östersjön når från ca 2–3 ‰ i ytvattnet i Bottenvikens och Finska vikens innersta delar till 15–20 ‰ i djupvattnet innanför Östersjöns trösklar. Överallt där djupet tillåter ökar salthalten från ytan mot bottnen. På många håll orsakar vinden, speciellt på vintern, en omblandning av ytvattnet. Då bildas ett ytskikt med relativt homogen salthalt, under vilket salthalten ökar snabbt med djupet i ett språngskikt

(65 av 463 ord)

Strömmar och vattenståndsvariationer

Östersjön saknar starka permanenta strömmar, men det sker en genomsnittlig moturs rörelse av vatten i Östersjön som helhet och i varje delområde. Strömhastigheten i öppna havet är i allmänhet något eller några tiotal centimeter per sekund. Starka och

(38 av 268 ord)

Isförhållanden och sjöfart

Ytnära saltskiktning och ringa djup gör att is relativt lätt bildas vid Östersjöns kuster och även inom vissa öppna havsområden, medan det tjocka

(23 av 164 ord)

Medverkande

  • Johan Rodhe
  • Stig Fonselius
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Oceanografi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/östersjön/oceanografi