abbreviatuʹr (medeltidslatin abbreviatuʹra ’förkortning’, ytterst av latin breʹvis ’kort’), inom paleografin (läran om skriftens utveckling) symbol eller tecken som ersätter delar av ett ord som förkortats. Förkortningen i det skrivna ordet anges med punkt, kolon, apostrof, vågrätt streck eller annan symbol. Abbreviaturer

(42 av 296 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Dicte Helmersson
  • Jan-Olof Tjäder

Litteraturanvisning

B. Bischoff, Paläographie des römischen Altertums und des abendländischen Mittelalters (1979);
A. Cappelli, Dizionario di abbreviature latine ed italiane (4:e upplagan 1949);
W.M. Lindsay, Notae latinae. An Account of Abbreviation in Latin MSS. of the early Minuscule Period (ca 700–850), with a Supplement by D. Bains (1963);
L. Schiaparelli, Avviamento allo studio delle abbreviature latine nel medioevo (1926;).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, abbreviatur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/abbreviatur