I. Elmroth, För kung och fosterland: Studier i den svenska adelns demografi och offentliga funktioner 1600–1900 ( 1981);
P. Englund, Det hotade huset: Adliga föreställningar om samhället under stormaktstiden ( 1989);
P. Fahlbeck, Sveriges Adel 1–2 ( 1898–1902);
F.L. Ford, Robe and Sword: The Regrouping of the French Aristocracy after Louis XIV ( 1953);
A. Goodwin (utgivare); The European Nobility in the Eighteenth Century ( 2:a upplagan 1967);
C. Hallendorf (utgivare), Sveriges Riddarhus ( 1926);
J. von Konow, ”Om klassindelning och nummerordning på Riddarhuset”, Arte et Marte 1984;
T. Reuter ( utgivare), The Medieval Nobility ( 1979);
H. Rosenberg, Bureaucracy, Aristocracy and Autocracy: The Prussian Experience 1660–1815 ( 1958);
Jan Samuelson: Aristokrat eller förädlad bonde?: Det svenska frälsets ekonomi, politik och sociala förbindelser under tiden 1523–1611 ( 1993);
P. Sörensson, ”Adelns rusttjänst och adelsfanans organisation 1521–1680”, Historisk tidskrift 1922;
P.O. von Törne, Finlands riddarhus 1818–1918 1–2 ( 1926–1936);
B.W. von Willebrand, Den svenska adeln ( 1932).
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Källangivelse
Nationalencyklopedin, Litteraturanvisning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/adel/litteraturanvisning