alkoholpolitik, samhällets reglering av tillverkning, handel och försäljning av alkoholdrycker. Alkohol skiljer sig från flertalet andra varor på en marknad, genom att ökad konsumtion leder till välfärdsförluster och ökade samhällskostnader. Dels uppstår medicinska och sociala problem för den enskilde konsumenten, dels drabbas andra, exempelvis genom våld och trafikolyckor. Syftet med alkoholpolitiken är att begränsa dessa kostnader. Alkoholpolitiken består dels av åtgärder som begränsar alkoholens ekonomiska och fysiska tillgänglighet,

(68 av 481 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Någon nykterhetspolitiskt motiverad kontroll av alkoholhanteringen förekom inte i Sverige före mitten av 1800-talet. Olika regleringar av produktion och handel med alkoholdrycker genomfördes visserligen redan på 1600-talet, men då uteslutande i ekonomiska eller näringspolitiska syften.

Sedan metoden att bränna brännvin av säd vunnit allmän spridning i Sverige under 1600-talet uppstod reaktioner mot att en så stor del av den livsviktiga brödsäden förslösades i brännvinsproduktionen. För att motverka detta och för att stärka statens finanser infördes olika typer av beskattning av

(80 av 711 ord)

Medverkande

  • Sven Andreasson

Litteraturanvisning

Alkoholpolitiska kommissionens huvud- och delbetänkanden, SOU 1994:24–29;
K. Bruun m.fl., Den svenska supen: En historia om brännvin, Bratt och byråkrati (1985);
G. Edwards, Alkoholpolitik för bättre folkhälsa (svensk översättning 1996);
H. Holder, Effekter av lägre alkoholpriser och slopat försäljningsmonopol (svensk översättning 1994);
S. Nycander, Svenskarna och spriten: Alkoholpolitik 1855–1995 (2:a upplagan 1996).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, alkoholpolitik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/alkoholpolitik