Alperna, Europas mäktigaste bergssystem, bestående av ett brett bälte av bergskedjor, som sträcker sig i en 1 200 km lång båge från trakten

(22 av 154 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Terrängförhållanden

Alperna indelas vanligen i Västalperna, Centralalperna och Östalperna.

Västalperna har en sträckning som i stort sett är vinkelrät mot huvuddelen av bergskedjan. Större delen ligger i Frankrike, medan ett smalare och brantare parti stupar mot Poslättens sänkningsfält i Italien. Längs Genuabukten förbinder Liguriska bergen Alperna med Apenninerna, och bland övriga bergskedjor kan nämnas Havsalperna med toppen Pelat (3 052 m ö.h.)

(59 av 421 ord)

Berggrund

Geologiskt sett är Alperna en del av det alpina bergskedjestråk som sträcker sig från Atlasbergen genom Sydeuropa till Sydasien. I Tethyshavet avsattes från trias till oligocen (från 250 miljoner–25 miljoner år sedan) tjocka lager

(34 av 237 ord)

Klimat

Alpernas höga öst–västliga bergsträckning bildar en effektiv barriär, som skiljer medelhavsklimatet

(11 av 59 ord)

Växt- och djurliv

Vertikalt kan vegetationen uppdelas i låglandszonen med kastanjeskog eller kulturland, vars gräns markeras av den övre gränsen för vinodling vid 500–700 m, den lågmontana zonen med lövskog (framför allt bok) eller i Centralalperna tallskog, den högmontana barrskogszonen

(36 av 253 ord)

Medverkande

  • Jan Bergström
  • Katarina Olsson
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Alperna. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/alperna