amfetamiʹn, α-metylfenyletylamin, substans som är prototypen för syntetiska centralstimulerande medel och

(11 av 19 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Amfetamin framställdes i slutet av 1800-talet. På 1920-talet fann man i USA att amfetamin kunde

(15 av 104 ord)

Verkningar

Amfetamin verkar liksom flertalet andra centralstimulerande medel genom att i hjärnan påverka omsättningen

(13 av 88 ord)

Kemiska egenskaper

Amfetamin har i sin kemiska struktur viss likhet med adrenalin, noradrenalin och dopamin.

Amfetamin är vid

(16 av 114 ord)

Amfetaminderivat

Ett mycket stort antal amfetaminliknande substanser (analoger, derivat) har framställts, dels inom läkemedelsindustrin, dels vid kriminella droglaboratorier. Läkemedelsindustrin eftersträvade framför allt att få fram medel som har amfetaminets aptitreducerande verkan men saknar centralstimulerande och därmed beroendeframkallande effekter. Dessa ansträngningar

(39 av 278 ord)

Legalt bruk av amfetamin och besläktade medel

Amfetamin har tidigare varit en legal, länge receptfri läkemedelssubstans i Sverige;

(11 av 69 ord)

Missbruk och biverkningar

Missbruket av amfetamin i Sverige har sin början i den legala användningen av tabletter med amfetaminsalt (handelsnamn Fenedrin). Medlet lanserades under 1930-talet som receptfri uppiggande apoteksprodukt att användas vid trötthet. Fenedrin blev populärt framför allt bland skådespelare, musiker, universitetsstuderande med flera kvälls- och nattarbetande grupper.

I Sverige, liksom tidigare i USA, underskattades

(51 av 358 ord)

Medverkande

  • Jörgen Malmquist
  • Kerstin Tunving
  • Ola Thulin

Litteraturanvisning

O.J. Kalant, The Amphetamines (1973);
J.H. Lowinson (redaktör), Substance Abuse (2:a upplagan 1992);
B. Madras & M. Kuhar (redaktörer), The Effects of Drug Abuse on the Human Nervous System (1:a upplagan 2014);
K. Tunving & T. Nordegren, Droger A–Ö (2:a upplagan 1997).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, amfetamin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/amfetamin