Litteraturanvisning
Strindbergiana, årsbok utgiven av Strindbergssällskapet (1985–);
Karin Aspenberg, Strindbergs värld: En tematisk författarskapsläsning (2012);
E. Balzamo, Skrifdon och papper, brefkort, frimärken: Fyra essäer om Strindberg (2012);
U. Boëthius, Strindberg och kvinnofrågan till och med Giftas I (1969);
Stefan Bohman m.fl., Vänner och fiender: Människor runt Strindberg (2016);
G. Brandell, Strindberg: Ett författarliv 1–4 (1983–89);
Anna Cavallin, Hushållspolitik: Konsumtion, kön och uppfostran i August Strindbergs Giftas (2017);
K. Dahlbäck, Ändå tycks allt vara osagt (1994);
L. Dahlbäck, Strindbergs Hemsöborna (1974);
S.-G. Edqvist, Samhällets fiende: En studie i Strindbergs anarkism till och med Tjänstekvinnans son (1961);
L. Einhorn (utgivare), Om Strindberg (2010);
D. Feuk, August Strindberg: Paradisbilder – infernomåleri (1991);
Martin Hellström (utgivare), Tron är mitt lokalbatteri: Religion och religiositet i August Strindbergs liv och verk (2012);
O. Holmgren, Strindbergs mansdrama i tre läsakter: Från Fadren Till Damaskus längs Stora landsvägen (2006);
Henrik Jonsson, Strindberg och skräcken: Skräckmotiv och identitetstematik i Strindbergs författarskap (2009);
K.-Å. Kärnell, Strindbergs bildspråk (1962);
O. Lagercrantz, August Strindberg (1979);
M. Lamm, August Strindberg (2:a upplagan 1948);
Inger Littberger Caisou-Rousseau, Över alla gränser: Manlighet och kristen (o)tro hos Almqvist, Strindberg och Lagerlöf (2012);
A.-S. Lönngren, Att röra en värld: En queerteoretisk analys av erotiska trianglar i sex verk av August Strindberg (2007);
Björn Meidal, Från profet till folktribun: Strindberg och Strindbergsfejden 1910–12 (1982);
Björn Meidal & Bengt Wanselius, Strindbergs världar (2012);
Jan Myrdal, Johan August Strindberg (2000);
G. Ollén, Strindbergs dramatik (ny utgåva 1982);
A. Ollfors, August Strindberg och den grekisk-romerska antiken (2008);
Ulf Olsson, Levande död: Studier i Strindbergs prosa (1996);
Ulf Olsson, Jag blir galen: Strindberg, vansinnet och vetenskapen (2002);
S.M. Petri, ”Blås upp vind och gunga bölja-”: August Strindbergs sagospel Lycko-Pers resa, Himmelrikets nycklar, Abu Casems tofflor (2003);
A. Regnell, Att se stjärnor på ljusa dagen: Förvandling och försoning i August Strindbergs En blå bok (2009);
T.M. Schmidt (utgivare), Strindbergs måleri (1972);
C.R. Smedmark, Mäster Olof och Röda rummet (1952);
Conny Svensson, Strindberg om världshistorien (2000);
Göran Söderström, Strindberg och bildkonsten (1972);
Göran Söderström, Strindberg: Ett liv (2013);
E. Törnqvist, Strindberg som TV-dramatiker (2004);
B. Westin, Strindberg, sagan och skriften (1998).
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
Litteraturanvisning.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/august-strindberg/litteraturanvisning