Azerbajdzjan [asærbajdjɑ:ʹn], stat i Sydkaukasien, västra Asien; 87 000 km2, 9,9 miljoner invånare (2018). Azerbajdzjan gränsar

(15 av 111 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Azerbajdzjan ligger i västra Asien och dess nordgräns formas av bergskedjorna i Stora Kaukasus. Landets andra höglänta område är Lilla Kaukasus i sydväst. I

(24 av 170 ord)

Natur

Azerbajdzjans nordgräns formas av bergskedjorna i Stora Kaukasus, som i Bazardjuzi når en höjd av 4 466 m ö.h. Denna del av landet är ett naturskönt område med bergsryggar

(27 av 188 ord)

Naturskydd

Azerbajdzjan hade 2010 åtta nationalparker. Den första, Zangezur, etablerades 2003. Landet

(11 av 33 ord)

Befolkning och etnografi

På grund av konflikten med Armenien om det autonoma området Nagorno-Karabach, och därav följande storskaliga folkomflyttningar, är befolkningsstatistiken för Azerbajdzjan osäker. Landet har en genomsnittlig befolkningstäthet av 113 invånare per km2, och det tätast befolkade området är Apsjeronhalvön. 

Cirka

(39 av 279 ord)

Språk

Turkspråket azerbajdzjanska är officiellt språk. I de norra delarna finns inslag av

(11 av 47 ord)

Religion

Den helt dominerande religionstillhörigheten bland azererna är shiitisk islam, till skillnad

(11 av 56 ord)

Utbildning

Under sovjetperioden var utbildningssystemet starkt påverkat av den dåvarande regimen. Skolböcker författades i Moskva, och

(15 av 104 ord)

Sociala förhållanden

Liksom i grannländerna Armenien och Georgien sjönk levnadsstandarden kraftigt från början av 1990-talet, efter brytningen med den sovjetiska ekonomin och övergången till marknadsekonomi. Situationen förvärrades då kriget med Armenien om Nagorno-Karabach medförde ungefär 1 miljon hemlösa flyktingar. År 2002

(38 av 268 ord)

Näringsliv

Näringslivet är uppbyggt kring utvinning av olja och naturgas. Sedan mitten av 1800-talet, då oljan hittades och en oljeindustri byggdes upp med hjälp av utländska

(25 av 177 ord)

Jordbruk

Förutsättningarna för jordbruk och boskapsskötsel är goda, särskilt på slätten kring

(11 av 50 ord)

Mineral och energi

Azerbajdzjan är rikt på mineral samt olja och naturgas. Oljan, som hittades i mitten

(14 av 99 ord)

Industri

Merparten av Azerbajdzjans industri är knuten till utvinning och förädling av

(11 av 63 ord)

Utrikeshandel

Azerbajdzjans handel med omvärlden har under 1800- och 1900-talen varit starkt orienterad

(12 av 81 ord)

Kommunikationer

Ur ett historiskt perspektiv har Kaspiska havet varit Azerbajdzjans viktigaste transportled,

(11 av 48 ord)

Massmedier

I Azerbajdzjan utkommer ca 100 tidningar och lika många tidskrifter på azerbajdzjanska och ryska. Störst upplaga

(16 av 112 ord)

Statsskick och politik

Azerbajdzjan förklarade sig självständigt 30 augusti 1991. Sedan dess har politiken i särskilt hög grad präglats av konflikten om Nagorno-Karabach och av klanen Alijevs inflytande. En ny författning antogs efter folkomröstning i november 1995. Författningen ger presidenten en stark ställning; han väljs på fem år. Sedan 2008 kan en president väljas om för ett

(54 av 385 ord)

Rättsväsen

Azerbajdzjan hade som sovjetrepublik ett rättsväsen där domstolarna var osjälvständiga. Rättssäkerheten var bristfällig, och

(14 av 99 ord)

Mänskliga rättigheter

Respekten för de mänskliga rättigheterna i Azerbajdzjan har försämrats under 2010-talet. Flera fredliga protester mot regimen har brutits upp med våld av representanter för polis och regering i syfte att hålla den politiska

(33 av 232 ord)

Försvar

Försvaret, som grundas på allmän värnplikt med minst 17 månaders första tjänstgöring, uppgår (2013) till cirka 67 000 man stående styrkor. Ytterligare 300 000

(22 av 155 ord)

Litteratur

I Azerbajdzjan finns en rik muntlig tradition av folksånger och hjälteepos som utvecklades långt före den islamiska kulturens

(18 av 127 ord)

Film

Filmen i Azerbajdzjan har ett förrevolutionärt förflutet: första långfilmen, ”En källa skapad av Gud”, gjordes

(15 av 102 ord)

Konst och konsthantverk

De stora politiska omvälvningar som drabbade det forntida och medeltida Azerbajdzjan har lämnat spår inom bildkonst, arkitektur, konsthantverk

(18 av 128 ord)

Musik och dans

Musiken i Azerbajdzjan har uppstått ur samspelet mellan en rural kultur, framsprungen ur turkiska nomadiserade stammars inflytanden på en mångetnisk transkaukasisk civilisation, och en urban kultur av persiskt–arabiskt ursprung, under 1900-talet påverkad av starka ryska och sovjetiska inflytanden. Den rurala, folkliga musiken i Azerbajdzjan är som hos de flesta turkfolk i huvudsak vokal, enstämmig och solistiskt utförd. Melodilinjerna är ofta fallande och utförandet starkt improvisatoriskt, med långa rikt ornamenterade melismer (en följd av toner

(74 av 522 ord)

Förhistoria

Viktiga fynd från mellanpaleolitikum (ca 300 000–40 000 år sedan) har gjorts i Azerbajdzjan. Övergången från mesolitikum till neolitikum (ca 9000 f.Kr.) är dåligt känd, men sannolikt

(25 av 172 ord)

Historia

För Azerbajdzjans tidiga historia till 1828, se Azerbajdzjan (område i främre Asien).

Den ryska erövringen av Azerbajdzjan 1828 innebar få ingrepp i den feodala samhällsstrukturen. Livegenskapens upp­hävande i Rysslands centrala delar 1861 berörde knappast Azerbajdzjan. Förändringsprocessen koncentrerades till Baku, där en snabb, utländskt finansierad utbyggnad av oljeindustrin skapade helt nya sociala villkor.

De ryska

(54 av 380 ord)

Medverkande

  • Anders Fogelklou
  • Anders Jönsson
  • Ann Lewenhaupt
  • Göran Andersson
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Hjärpe
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Callmer
  • Karina Vamling
  • Klas-Göran Karlsson
  • Lars Erik Blomqvist
  • Lars Åhlander
  • Lars-Erik Åse
  • Lena Jonson
  • Malcolm Dixelius
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Niclas Sundström
  • Owe Ronström
  • Ragnar Hall
  • Solveig Mårtensson
  • Torgny Hinnemo
  • Ulf Arvidsson

Litteraturanvisning

A.L. Altstadt, The Azerbaijani Turks: Power and Identity under Russian Rule (1992).
LitteraturanvisningHistoria:
A.L. Altstadt, The Azerbaijani Turks: Power and Identity under Russian Rule (1992);
Douglas W. Blum, National Identity and Globalization: Youth, State and Society in Post-Soviet Eurasia (2011);
Suha Bolukbasi, Azerbaijan: A Political History (2011);
Svante E. Cornell, Azerbaijan Since Independence (2001);
Klas-Göran Karlsson, ”Azerbajdzjan”, i Sven Gustavsson & I. Svanberg (utgivare), Gamla folk och nya stater (1992);
V.V. Naumkim (utgivare), Central Asia and Transcaucasia: Ethnicity and Conflict (1994);
T. Swietochowski, Russia and Azerbaijan: A Borderland in Transition (1995).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Azerbajdzjan. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/azerbajdzjan